Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Radioisotopernas ekonomiska betydelse för industrin, av Hans G Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Massa- och pappersindustrin
På frågeformulär utsända till samtliga
innehavare av radioaktiva installationer har svar
erhållits från 19 tillståndsinnehavare i
massa-och pappersindustrin. De avser 36 apparater,
varav 32 i pappersmaskiner, 2 i pappmaskiner
och 2 i torkmaskiner. Som orsaker till
besparingar uppges minskning av avfall, vidare
jämnare kvalitet hos produkten, snabbare övergång
från en tjocklek till en annan och minskat antal
reklamationer.
Genom den kontinuerliga registreringen av
papperets vikt per ytenhet erhålls en jämnare
produkt, och omställningen från en vikt till en
annan kan göras snabbare. Genom att
maskinföraren genast märker en ändring av
pappersbanans tjocklek kan han hålla denna så jämn
att avfall av för tunt eller för tjockt papper
minskas. I extrema fall kan t.o.m. driftstopp på
grund av brott i en alltför tunn pappersbana
hindras.
Papper säljs i olika kvaliteter med angiven
vikt per ytenhet, avpassad för de påfrestningar
det utsätts för vid tryckning m.m. Då små
variationer i tjockleken inte kan undvikas, måste
tillverkaren alltid göra papperet något tjockare
än som angivits. En tjockleksmätare möjliggör
hållande av en mindre genomsnittlig tjocklek
utan risk för att minimitjockleken underskrids.
Härigenom kan man med given råvaruåtgång
erhålla en längre pappersbana.
Papper säljs emellertid praktiskt taget alltid
efter vikt, och priset påverkas inte direkt av
pappersbanans längd per viktenhet. Det kan
därför tyckas att tillverkaren liar litet intresse
av att hålla tjockleken så nära den angivna som
möjligt. Pappersförbrukaren vill emellertid ha
så stor yta per viktenhet som möjligt, och av
konkurrenshänsyn bör därför tillverkaren ha
intresse för att hålla papperet så nära
minimitjockleken som möjligt.
Många företag har meddelat besparing genom
mindre avfall och snabbare övergång från en
tjocklek till en annan. Det är ett samband
mellan dessa besparingsorsaker därför att det
material som produceras under
omställningsperioderna normalt blir avfall, som visserligen kan
upparbetas, dock inte utan betydande
kostnader. Enligt ett par uppgifter kan minskning av
avfallet ge en produktionsökning motsvarande
0,2 % av förädlingsvärdet eller 15 h
produktion.
Inget stort företag har rapporterat minskning
av råvaruåtgången, vilket beror på att papper
säljs efter vikt, och bara ett företag anger
besparing av arbetskraft. Svaren utvisar att ingen
personal kan sparas genom automatisk
styrning eller att det åtminstone hittills inte ansetts
ekonomiskt att använda den i stället för
personal.
Antalet arbetande pappersmaskiner i Sverige
är inte exakt känt. Enligt den tillförlitligaste
uppgiften6 finns det ca 210 pappersmaskiner
och ca 90 pappmaskiner, av vilka vissa dock
är små. Det finns 63 betatjockleksmätare på
pappersmaskiner, 11 på pappmaskiner och 6
på torkmaskiner för massa. Det betyder att
38 % av pappersmaskinerna är utrustade med
tjockleksmätare. Dessa maskiner ger ca 1,15 Mt
papper, medan produktionen enligt den
officiella statistiken är något över 1,5 Mt, dvs. nära
75 % av produktionen kontrolleras med
betatjockleksmätare. Ingen sådan tycks dock vara
installerad på en maskin för mindre än 4 000
t/år papper.
Om besparingen genom minskat avfall är
0,2 % av förädlingsvärdet ger de 63
tjockleksmätarna en total besparing av 1,2 Mkr.
Årskostnaden för dem vid 5 års avskrivning och
6 % ränta är ca 200 000 kr. Den direkta
nettovinsten för industrin blir alltså omkring 1
Mkr/år.
Väsentligare är emellertid de indirekta
besparingarna, som uppstår genom köparnas fordran
att erhålla så stor pappersyta som möjligt vid
viss köpt vikt. Att detta måste påverka
tillverkningens ekonomi genom ett gynnsamt
utnyttjande av tillgängliga resurser är
odiskutabelt.
När torkpartiet på pappersmaskinen utgör den
trängsta sektionen i produktionen som fallet
är med det stora flertalet äldre maskiner kan
en minskning av papperstjockleken med 1 %
betyda en produktionsökning av samma
storlek, vilket ger ett avsevärt ökat
täckningsbidrag. Om ändringen av vikten per ytenhet i
stället leder till sänkt produktion kan man
rimligtvis anta att konsumenterna på lång sikt är
beredda att till fulla värdet bära den eventuella
produktionsminskningen genom ett högre pris
per kg. I så fall sjunker råvaruåtgång och
värmekostnader vid konstant försäljningsvärde. I
båda fallen blir värdet för företagen nästan
1 % av försäljningsvärdet för varje procents
minskning av papperstjockleken, vilket gör 11
Mkr/år. En minskning av tjockleken med 1 %
torde kunna uppnås genom användning av en
tjockleksmätare.
Installation av tjockleksmätare i de
återstående 130 pappersmaskinerna skulle medföra en
årskostnad av 400 000 kr. Den direkta
bruttovinsten härav skulle beräknad som tidigare
uppgå till ungefär samma belopp, men den
indirekta besparingen kan bli betydande. När
huvuddelen av den svenska produktionen är
kvalitetskontrollerad blir trycket på de mindre
produktionsenheterna givetvis extra starkt. Det
synes i varje fall vara direkt lönande att
installera tjockleksmätare på pappersmaskiner
som ger mer än 5 000 t/år.
De elva med tjockleksmätare försedda
pappmaskinerna ger ca 105 000 t/år, vilket utgör
45 % av hela produktionen. Bara de största
av de 80 maskinerna har i detta fall utrustats
med mätare. Även om kvalitetsfordringarna är
mindre stränga för papp än för papper, torde
ett analogt resonemang kunna tillämpas. Man
kommer då till en total direkt nettovinst på
100 000 kr/år och en indirekt på inemot 1
Mkr/år. Det kan utan tvekan löna sig att förse
flera pappmaskiner med tjockleksmätare.
De sex mätare, som finns i torkpartiet på
1098 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
