Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Nybyggen - Shelterdäckare av ny typ från Eriksberg, av N Lll - Bil- och passagerarfärja för Göteborgs hamn, av N Lll - Det finländska 400 kV nätet taget i drift, av RGn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Sydland" liar en niasl på fördäck samt fyra par
bompålar med tillsammans aderton 5 t lastbommar
och en 30 t tyngdlyftsbom. Dessutom finns ett
boni-pålpar akterut med två lastbommar för 3 t lyft för
nedtagning av småbehållare direkt till proviant-,
däcks- och maskinförråden. Inredningen är helt
luftkonditionerad.
Propellermaskineriet består av en vid varvet byggd
femcylindrig, överladdad, tvåtakt, enkelverkande
B & W-dieselmotor på 5 200 hk axeleffekt. Den
kon-trakterade farten på djupgående som öppen
shelter-däckare är 15 knop. N Lll
Bil- och passagerarfärja för Göteborgs hamn
För den starkt trafikerade färjleden
Klippan—Färjenäs fick hamnstyrelsen i Göteborg i september 1960
ett behövligt nytillskott. Den nya färjan "John E.
Olson" är av ungefär samma storlek som "David
Carnegie", vilken nu trafikerar leden. "John E.
Olson" har byggts hos AB Bröderna Larsson Varv &
Mek. Verkstad, Kristinehamn, och har följande
huvuddimensioner:
längd överallt ................ 36,8 m
längd i KVI. .................. 35,3 m
mallad bredd .................. 11,0 m
mallat djup ................... 3,0 m
djupgående på 100 t last ...... 2,1 m
Maskineriet består av fvra Penta Marin-motorer
var och en på 127 hk vid 1 800 r/m drivande två
Voith-Schneider-propellrar.
De fyra motorerna är kopplade på en gemensam
axel med kilremmar. Normalt kommer endast två
av motorerna att vara i drift, medan de båda andra
kan kopplas in vid svåra is- eller
strömförhållanden. Genom detta arrangemang kan motorerna
också successivt tas ut för renovering, utan att färjan
behöver tas ur trafik.
Med Voith-Schneider-propellrarna kan fartyget
förflytta sig rakt i sidled och kan vända på ett
utrymme praktiskt taget motsvarande dess egen längd.
Då färjleden tidvis är ganska starkt utsatt för vind
och ström, blir de goda manöveregenskaperna
värdefulla. N Lll
Det finländska 400 kV nätet taget i drift
Den 28 augusti 1960 kunde Imatran Voima Oy ta
sitt 400 kV överföringssystem i drift (Tekn. T. 1956
s. 1090). Den första utbyggnadsetappen, som då stod
klar, omfattar en 758 km lång ledning från
Pirtti-koski i Kemi älv till Hyvinge nära Helsingfors saml
fyra transformatorstationer i Pirttikoski,
Petäjäs-koski, Pikkarala och Hyvinge (fig. 1).
400 kV ledningen är försedd med stagade
portalstolpar (fig. 2) och linbestyckningen är duplex
Finch, dvs. två 636 mm2 ferallinor per fas, samt två
genomgående jordlinor. Isolationsnivån är 1 450 kV.
Av stationerna är Pirttikoski och Petäjäskoski
utrustade med trelindningstransformatorer för
transformering av stationernas egen generatoreffekt och
för upptransformering av kraften från 220 kV
uppsamlingsnätet vid Kemi älv. Från Petäjäskoski
utgår också 220 kV förbindelsen med Sverige (Tekn. T.
1958 s. 477).
Genom transformeringen 220/400 kV i Pikkarala
knyts 400 kV systemet ihop med den norra änden
av det tidigare 220 kV nätet, medan föreningen i
söder sker i mottagningsstationen Hyvinge. Av
transformatorstationerna har Pikkarala och Hyvinge
byggts med ringställverk. Alla transformatorer är
enfasenheter och varje trefasgrupp omfattar dess-
Fig. 1. De
finländska högspänningsnäten
jör = i00 och
■ 220 kV.
Fig. 2.
Portalstolpe för det
finländska
400 kV-nätet.
utom en fjärde enhet i reserv. Isolationsnivån hos
transformatorerna och den övriga
ställverksutrustningen är 1 650 kV.
All ställverksutrustning har anskaffats från
utlandet; så har t.ex. två av transformatorerna (Pirtti-
1106 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
