Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Säkerhetsventiler för ånga och gaser, av Thure Wilhelmsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säkerhetsventiler
för ånga och gaser
Säkerhetsventilen är en tryckbegränsande
anordning för olika typer av tryckkärl. Eftersom
det är en säkerhetsanordning, är det av största
vikt att den verkligen arbetar när så krävs,
annars riskeras både stora materiella skador och
förlust av människoliv.
Ventiltyper
De vanligaste ventilerna, dvs. de
direktverkan-de ventilerna, består i stort sett endast av en
kägla, som pressas mot sitt säte av en kraft,
som motsvarar sätesarean multiplicerad med
det tryck, för vilket ventilen skall öppna.
Kraften erhålles antingen från en vikt eller från
en fjäder av någon typ, i allmänhet
spiralfjäder. För speciella ändamål finns relästyrda
servoventiler och även sprängbleck. Dessa
senare typer behandlas dock ej här.
Under det att fjäderbelastning av
ventilkäglan är vanligast nu, har viktbelastning varit
vanligare förr. Orsaken till detta kan vara, att
man hade lättare att få större genomflöde för
visst givet säte med en viktbelastad än med
fjäderbelastad ventil. Vid fjäderbelastning ökas
kraften på käglan vid ökad lyfthöjd, vid
viktbelastning är den konstant, och därför får man
vid en bestämd tryckstegring olika mängder
för de två typerna. På senare år har dock
sätespartiet utformats för att kompensera
kraftökningen vid fjäderbelastning, och därför har
Kraf!
Fig. 1. Kraftdiagram för fjäderbelastad
säkerhetsventil med enkel kägla; p, öppningstryck.
Överingenjör Thure Wilhelmsson, Linköping
621.646.28 : 66.076
man alltmera frångått den viktbelastade
ventilen.
De väsentligaste skälen för övergången till
fjäderbelastning har varit, dels att en viktbelastad
ventil kräver större trycksänkning innan den
stänger, dels att man speciellt vid högre tryck
skulle få så stora vikter, att de vid häftiga
rörelser kunde skada ventilen eller dess
infästning. Det kan nämnas, att man i USA
förbjuder viktbelastade ventiler för ångpannor.
Tidigare använde tyskarna så gott som uteslutande
viktbelastade ventiler, men numera har även
de övergått till fjäderbelastade. I Sverige
förekommer båda typerna men även här övergår
man alltmer till fjäderbelastade ventiler.
Vid konstruktion av en säkerhetsventil strävar
man efter att få största möjliga genomflöde för
ett givet sätesgenomlopp främst för att man
skall få minsta tätningslängd men även emedan
ventilen kan göras mindre och blir billigare.
Man strävar vidare efter minsta möjliga
tryckstegring vid fullt genomflöde och minsta
trycksänkning vid stängning.
För att lyckas med dessa strävanden måste
man ordna så, att man utan större
tryckstegringar kan få käglan att lyfta så högt, att det
är sätets cirkulära genomlopp som bestämmer
mängden och ej ringspalten mellan kägla och
säte. Vidare skall strömningsförhållandena
vara sådana i sätespartiet att minsta motstånd
bjudes. Dessutom skall man för att uppfylla
önskemålen om tryckstegring och
trycksänkning utforma sätespartiet så, att lämplig
kägel-kraftskurva erhålles. Anordning måste också
finnas så kurvans form kan finjusteras under
drift.
Verkningssätt
Man får en bild av en säkerhetsventils
egenskaper, om man gör upp en kurva över den
kraft, som verkar på käglan av det
genomströmmande mediet i dess olika lyftlägen
ovanför sätet, kägelkraftkurvan. Om man sedan i ett
diagram jämför denna kurva med
fjäderkraft-kurvan kan önskade data utläsas.
Kurvor har uppgjorts med ledning av prov
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
