- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1159

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Säkerhetsventiler för ånga och gaser, av Thure Wilhelmsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genomströmninqskoefficient p.

01 02 03 0,5 0,6

A Å

D ’ D

Fig. 12. Genomströmningskoefficient för ventil
enligt fig. 8.

p!p

Fig. 13. Kvot av täthet q och tryck p för mättad
ånga vid olika tryck.

den med 0,9. Då tillverkaren ej kan lämna
garanti, beräknas ventilstorleken med hjälp av
ekv. (4) med användande av anvisade värden
på konstanten. De amerikanska
ångpannenormerna3 föreskriver typprov av
säkerhetsventilerna, och provningen skall vara godkänd av
Boiler Code Committee i USA. Tillverkaren
till-låtes då förse ventilen med en särskild
märkning. Tyskarna har sedan 1958 utöver
beräkningsanvisningar med formel även infört
typprov för höglyftande säkerhetsventiler i sina
normer4.

Trots att typprov ej föreskrivs i Sverige har
NAF sedan 1956 i egen regi utfört sådana för
sina nya ventilkonstruktioner. En provad
ventil, fig. 14, visade sig ha
genomströmningskoefficienten fx = 0,90, nedblåsningen 3 % och
lyfthöjden motsvarande h/D = 0,37.

Konstruktiva synpunkter

Sätesringen bör utformas så att den med en
flänsansats tätar direkt mot tryckkärlets stuts.
Man får då ventilhuset avlastat från
primärtrycket. Med sådan utformning på sätet blir

dess höjd stor, vilket bidrar till möjligheterna
att få tätningsytan att behålla fullständig
planhet i drift.

Käglan skall ha tunn och jämn godstjocklek,
så att den i drift har möjlighet att bli jämnt
uppvärmd och därmed bli fri från
temperaturspänningar. Ett ställbart stopp för käglans lyft
bör finnas, då man annars med för höga
lyfthöjder kan få för stor nedblåsning.

Fjädern skall vara noggrant utförd och
åldrad för att man skall undvika sättningar i drift.
Den bör helst vara väld så att fjäderkraften
ligger inom området ± 10 % av det aktuella
öppningstrycket för lågtrycksventiler och ± 5 %
för högtrycksventiler.

Installation

En säkerhetsventil skall placeras lodrätt med
så kort strypfri stuts som möjligt på
tryckkärlet eller ångpannan. Är stutsen lång eller
finns någon strypning på den, så får man ett
tryckfall före utströmningen vid sätet, och om
detta är så stort att nedblåsningstrycket nåtts
stänger ventilen för att sedan vid upphörande
strömning omedelbart öppna; ventilen
klapprar.

Den lodräta placeringen avser att undvika
onödiga friktioner på spindel och kägla. Detta
är viktigt för en god funktion, då man vid
direktöppnande ventiler har små skillnader mel-

Fig. Ii.
Säkerhetsventil med /å = 0,9
(NAF).

TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40 1159

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free