Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Nya material - Kryphållfast kromstål för överhettartuber, av SHl - Icke brännbar lackfärg, av SHl - Sampolymerisat av eten och buten, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya material
Kryphàllfast kromstål för överhettartuber
Ferritiska stål har hittills kunnat användas till
ångrör och överhettartuber vid upp till 565°C, men vid
högre temperatur har man måst ta till austenitiska
stål därför att de ferritiska har antingen för liten
kryphållfasthet eller för liten resistens mot
oxidation. De ferritiska har emellertid flera fördelar
framför de austenitiska, såsom lägre pris, större
värmeledningsförmåga och mindre utvidgningskoefficient.
Stål, innehållande krom, molybden och vanadin,
är ferritiska och kan användas till överhettartuber
vid upp till 565°C, men vid högre temperatur
oxideras de för snabbt. En undersökning vid National
Physical Laboratory, Teddington, har emellertid
visat att ferritiska stål med 5—11 %> Cr, tillverkade
av högrena material samt smälta och gjutna i
vakuum, har mycket bättre kryphållfasthet vid 650°C
än tillgängliga krom-molybden- och
krom-molyb-den-vanadinstål.
Det bästa stålet innehåller 0,15 °/o C, 7 ®/o Cr, 2 «/o
Mo och 0,5 Vo Ti. Det ger minsta krypning vid 650°C
och 9,5 kp/mm2 spänning efter
upplösningsbehandling 15 min vid 1 150°C, kylning i vatten och
anlöpning 1 h vid 750°C. Stålets struktur bör vara
grovkornig vid upplösniiigsbeliandlingen och bestå
av a- och y-järn i mängdförhållandet ca 70:30. Vid
anlöpningen utskils fina partiklar av TiC.
Gjuttemperaturen får inte understiga 1 570°C
därför att lägre temperatur ger en finkornig struktur
och dålig kryphållfasthet. Ett sådant stål kan dock
ges önskad grovkornighet genom
upplösningsbehandling vid 1 250°C. Små variationer i stålets
sammansättning medför ändring av dess struktur och
därmed av dess kryphållfasthet. Det har visat sig vara
svårare att behärska sammansättningen vid
smältning i luft i stället för vakuum.
En tub gjord av det vakuumsmälta stålet har
svetsats med framgång. Efter värmebehandling och
svetsning var tiden till brott vid 650°C och 9,5
kp/mm2 ungefär en fjärdedel av motsvarande tid
för en värinebehandlad men inte svetsad tub (G A
Mellor & S M Baker i Journal of the Iron & Steel
Institute april 1960 s. 464—173). SHl
Icke brännbar lackfärg
I USA har man utarbetat en ny lackfärg, främst
avsedd för användning i krigsfartyg. Den ger en film
som inte lär tändas vid upphettning till 1 260°C på
en stålplåt. Som bindemedel används en alkyd
framställd av klorendosyra. dvs.
hexakloroendometylen-tetrahydroftalsyra CnHjCloO^ innehållande 50 vikt-%
klor.
Den nya färgen anses överlägsen andra icke
brännbara färger bl.a. därför att den kan förtunnas med
lacknafta i stället för med de mera hälsovådliga
xy-len och terpentin. Härigenom lär målningen kunna
utföras snabbare i trånga och dåligt ventilerade
utrymmen.
Tabell 1. Fysikaliska egenskaper hos eten-butensampolymerisat och
linjär polyeten
Sampolymerisat Linjär polyeten
Smältindex ..............................................0,3 4,0 6,5 0,2 3,5 5,0
Brottgräns ................ kp/cm2 252 252 252 308 308 308
Förlängning ................... »/o 70 30 20 30 15 12
Styvhet ................... kp/cm2 8 050 8 050 8 050 10 500 10 500 10 500
Slagseghet (Izod) ...... kpm/cm2 0,69 0,14 0,12 2,42 0,26 0,21
Mjukningstemperatur .......... "C 124 124 124 127 127 127
Hårdhet ................ Shore D 67 67 67 68 68 68
Spänningssprickning*) ......... h 400 20 10 60 2 1
under under
Sprödhetstemperatur .......... °C —180 —160 —140 —180 —150 —100
*) Tid till sprickning vid prov enligt Bell Laboratory i Igepal
vid 50°C.
Den halvmatta lackfärgen ger filmer med utmärkt
utseende, nötningstålighet, tvättbarhet och har i
övrigt alkydfärgernas goda egenskaper. Den kan
anbringas genom varmsprutning (Industrial Chemist
aug. 1960 s. 404). SHl
Sampolymerisat av eten och buten
Genom sampotymerisation av eten och buten
tillverkas en plast med relativt hög täthet (nominellt
0,95 kg/dm3) som komplement till den linjära
poly-etenen Marlex (Tekn. T. 1957 s. 538) med tätheten
0,96 kg/dm3. Den nya plasttypen, som varit
tillgänglig i USA sedan 1958, är ett lovande material för
flaskor, fibrer, kabelisolering ocli formsprutade
artiklar.
Sampolymerisatet har relativt liög smältpunkt och
120°C formbeständighetstemperatur som tillåter
vanlig sjukhussterilisering. Det liar något större
brottöjning och något mindre brottgräns och styvhet
än linjär polyeten; framför allt är det till skillnad
från den linjära polyetenen resistent mot
spänningssprickning (Tekn. T. 1958 s. 564). 1 övrigt är
sampolymerisatet mycket likt linjär polyeten (tabell 1).
Polyetens spänningssprickning uppstår dels när
plasten utsätts för en fleraxlig spänning i beröring
med ett ytaktivt ämne, dels när den töjs vid
förhöjd temperatur. Sampolymerisatet har mycket
större resistens mot båda slagen av sprickning än den
linjära polyetenen (tabell 1 och 2). Det är därför
lämpligt till flaskor för flytande syntetiska
tvättmedel och för elisolering av tråd och kablar. Även
vid den stora spänning, som uppstår i plasten när
en isolerad tråd lindas kring en kärna med dess
egen diameter, spricker inte sampolymerisatet på
2 500 h i luft vid 120°C.
Folier med utmärkt geiiomsynlighet ocli glans kan
strängsprutas av sampolymerisatet. Härvid kyls
folien snabbt i vatten av 115—120°C (Tekn. T. 1960
s. 402). Den har något större genomsläpplighet för
vattenånga och gaser än folie av linjär polyeten
(J E Pritchard, R M McGlamery & P J Boeke i
British Plastics febr. 1960 s. 58—61). SHl
Tabell 2. Tid till spänningssprickning vid 70°C för
sampolymerisat med smältindex 0,3 och linjär
polyeten med smältindex 0,2
Töjning Sampolymerisat Linjär polyeten
’%> h h
40 > 1 000 <1
30 > 1000 <1
20 > 1 000 1
10 > 1 000 7
5 > 1 000 > 1 000
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 40 J]]]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
