Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Nya metoder - Sjösättning tvärskepps med hjälp av ponton, av CFo - Dragning av smälta mineral till fibrer, av SHl - Framställning av metoxifenylättiksyror — tillväxthormoner, av SHl - Strängsprutade plastnät, av Lu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2.
Sjösättningen.
slipen och därefter sidledes på denna, direkt
ombord på pontonen, fig. 1. Genom att fartyget under
förflyttningen på slipens räler uppbärs av
hydrauliska domkrafter, kan trycket i uppbäringspunkterna
hållas konstant och oberoende av sättningar i
räl-underlaget.
Pontonen är indelad i 12 vattentäta avdelningar,
varav fyra används som vattenballasttankar och de
övriga för trimning av ponton med fartyg.
Ponto-nens ballasttankar kan fyllas från en flytande
pump-station. Efter bogsering till djupt vatten av ponton
med fartyg trimmas aggregatet av den
fjärrmanöv-rerade pumpstationen. När en lämplig krängning
uppnåtts, frigörs de sliphakar, som håller fartyget,
vilket då börjar röra sig och faller. Pontonen
kränger vtterligare, varigenom fartygets fall minskas,
fig. 2.
Vid sjösättningens början är pontonens
metacenter-höjd 5,9 m. Fartyget kränger maximalt 35—40°, då
det rullar av pontonen, som själv maximalt kränger
7—8°. Sjösättningen tar 5—6 s, och fartyget faller
därvid 0,25—0,30 m samt förflyttar sig samtidigt
sidledes 8—10 m (V J Lejzerman i Sudostroenie
1959 h. 11 s. 55—58). CFo
Dragning av smälta mineral till fibrer
Vid en metod för tillverkning av mineralfibrer
sprutas strålar av det smälta materialet, t.ex.
masugnsslagg, mot en snabbt roterande hel skiva av
keramik eller stål. För att långa fibrer skall uppstå
riktas strålen mot en smal zon nära skivans kant,
och smältan leds av radiella åsar i närheten av
kanten.
Processer av denna typ har olägenheterna att
skivan måste hållas vid hög temperatur och endast
en liten del av den kan utnyttjas. Man har
emellertid nu funnit att tillfredsställande resultat
uppnås, bara om man ser till att ett tunt luftskikt
bildas på skivans yta. Vidare har det överraskande
nog visat sig att man kan använda en kyld skiva.
Enligt en ny process riktas därför en stråle av
smält mineral excentriskt mot en kyld, horisontell
skiva som roterar med sådan hastighet att ett
luftskikt bildas på dess yta. Strålen bryts sönder i
droppar som kastas från skivans kant utdragna till
fibrer.
Dessas kvalitet beror på skivytans natur. En viss
.skrovlighet, erhållen t.ex. genom slipning eller
filning, är önskvärd. Ju grövre skivytan är, desto
större måste rotationshastigheten vara, t.ex. 6 500—
8 000 r/m för en filad yta. Man kan använda skivor
med godtycklig diameter, roterande med 2 000—
15 000 r/m beroende på ytans skrovlighet, men bästa
resultat har erhållits med 400—500 mm diameter
och materialstrålen riktad mot en punkt 100—150
mm från centrum (Engineers’ Digest juli 1960
s. 75). SHl
Framställning av metoxifenylättiksyror —
tillväxthormoner
Enligt en 1920 upptäckt metod erhålls
natriuin-a:-metoxifenylacetat genom fenyltriklorokarbinols
reaktion med etanol och natriumetoxid. I princip
samma process utnyttjas nu vid en ny syntes, men man
utgår från en aldehyd och kloroform eller
bromo-form i stället för från karbinolen. Denna framställs
då in situ och isoleras inte utan reaktionen drivs
direkt vidare till metoxifenylacetat.
Utbytet vid syntesen beror på substituenterna i
bensenringen. Bensaldehyd ger 40 °/o utbyte, medan
monoklorderivat ger 70—79 o, monofluorderivat
51—69 "/o och monometylderivat 24—49 ®/o. Syntesen
lyckas inte om bensenkärnan innehåller starkt
elek-tronavgivande grupper, såsom dimetylamino- eller
hydroxigrupper i paraställning till aldehydgruppen.
Steriskt hinder spelar också en viktig roll;
2,6-diklo-robensaldehyd ger sålunda bara 2 !°/o utbyte och
2.4,6-triklorobensaldehyd 1 °/o.
Den nya metoden är särskilt praktisk därför att
många a-metoxifenylättiksyror ger kristallina
salter, bestående av natriumsaltet och syran i
ekvimo-lekylära mängder. Härigenom blir det nämligen lätt
att fälla och rena produkten i form av ett surt salt.
Detta gäller för de flesta derivaten med metoxi-,
metyl-, fluor-, klor- eller bromgrupp i meta- eller
paraställning.
Metoxifenylättiksyror är av intresse därför att de
verkar som tillväxthormoner för växter. Använda i
lämplig mängd kan de användas som
ogräsbekämpare; en lovande sådan är
3,4-dikloro-æ-metoxifenyl-ättiksyra (Chemical & Engineering News 16 maj
1960 s. 50). SHl
Strängsprutade plastnät
Man har i Storbritannien utarbetat en metod all
strängspruta nät av termoplaster. Vid metoden
används ett munstycke bestående av en inre cirkulär
platta med axiella spår i omkretsen och en yttre
ring med axiella spår i inre mantelytan. Ringen
omsluter plattan och när de två delarna bringas att
rotera åt motsatta håll under sprutningen, bildas ett
nät, varvid "knutarna" uppstår då ett yttre och ett
inre spår sammanfaller.
Genom att ge spåren olika delning och djup kan
man få fram olika mönster (rut-, kypert- och
plädmönster), maskvidder (från 0,7 mm och större) och
"garntjocklek" (från ca 0,04 mm och grövre). Ännu
så länge tillverkas styva, halvstyva och böjliga nät
i större skala endast av polyeten, men
utvecklingsarbete pågår för andra plaster.
Av användningsområden må nämnas rörnät som
ersättning för dyra, perforerade metallcylindrar i
vätskefilter, som skyddsstrumpor i stället för
papprör kring blanka axlar o.d. Plana nät, som fås
genom att skära upp röret, användes bl.a. som
överdrag över bilklädsel, för näthyllor och bärkassar och
för dekorativa ändamål (Modern Plastics sept. 1960
s. 156). Lu
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
