Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - STF oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motorerna. Hangarerna är pelarlösa, de lätta taken
hängs i kablar från en hög mittbyggnad mellan två
hangarlängor. Skulle än större flygplan införlivas
med SAS-flottan kan taken höjas genom att
kablarna förkortas. Hangarerna, som av bullerskäl gjorts
fönsterlösa, värms med slingor i golvet, belyses med
kvicksilverånglampor och brandskyddas med ett
sprinklersystem för vatten eller skum (3 000 kr.
skum per minut).
Dyra byggnader för underhåll intjänas genom
korta genomgångstider, speciellt under högsäsong då en
DC8 tjänar 25 000 kr/h. Totalt kostar underhållet
SAS ca 100 Mkr/år. varav material utgör ca 40 %.
Enbart översynen på en DC8-motor kostar 70 000—
80 000 kr. Man reparerar hellre än köper nytt, ty
flygplans- liksom biltillverkarna tar gärna igen låga
fordonspriser med höga reservdelspriser.
Till glädje för alla som ej hade varit med ordnade
Avdelningen för Lantmäteri torsdagen den 6 oktober
en rapportering från Nionde Internationella
Kongressen för Fotogrammetri i London i september
1960. Lars Åhstrand berättade och ansåg sig ha
kunnat skönja en utveckling mot helautomatiska
instrument för fotogrammetrisk kartläggning.
Tillverkning av dylika har tagits upp av många firmor
och sådana visades vid kongressen. Bland övriga
hjälpmedel hade en horisontkamera till Wild RC9
väckt särskild uppmärksamhet. Typiskt är att även
en specialistkongress som denna nu blir så stor att
antal föredrag och föredragslängd måste begränsas.
Östtyskland och Sudan hade vid kongressen invalts
i Internationella Sällskapet för Fotogrammetri.
I diskussionen uttryckte P O Fagerholm en viss
skepsis mot de automatiska stereoinstrumentens
användbarhet för svensk terräng. Han ansåg även att
kongresserna kunde saneras genom en utsortering
av allt inom bildtolkningssektorn som hör till andra
discipliner.
Sven G Möller hade vid kongressen fått bestyrkt
att informationsteori är en väsentlig grund för
bildtolkning (Tekn. T. 1960 s. 607) speciellt för
forskningen på området.
Bland elektronikens landvinningar märks nu även
medicinen klargjorde Bertil Jacobson vid Karolinska
Institutets institution för medicinsk teknik för ca
50 medlemmar av SER fredagen den 7 oktober.
Datamaskiner kan visa sig bli goda diagnostiker.
I ett prov då dels en maskin och dels en läkare
matades med karakteristiska symptom gav
maskinen 48 % rätt svar mot läkarens 42 %.
Magpum-pen ersätts med sväljbara mätsändare och
sjuksystern med TV-kameror och andra system för
centraliserad och automatiserad övervakning. Personer
på vilka hjärtat tenderar att stanna kan utrustas
med elektriska startaggregat, antingen inbyggda eller
av påhängstyp.
Utvecklingen på detta område kräver specialister
som är både ingenjörer och läkare och Jacobson
föreslog att en utbildning av dylika hybrider skulle
startas.
SKR, nu med 1 100 anslutna representerande 75 %
av Sveriges högskolebildade kemiingenjörer,
diskuterade fredagen den 7 oktober värmetekniska
problem inom kemisk industri och fortsatte med mer
intressebetonade ämnen under lördagen dymedelst
firande Riksmöte 1960. Ca 200 mötte upp den första
och 65 den andra dagen.
Bengt Brunes, överingenjör i AB Rosenblads
Patenter, talade först om investeringskalkyl, tekniska
garantier och driftresultat. En köpare får av an-
budsgivaren uppgifter om tekniska prestanda som
underlag för sin investeringskalkyl. Dessa uppgifter
måste dock köparen granska kritiskt om ej
efter-kalkylen skall präglas av eftertankens kranka
blekhet, sade Brunes. Han diskuterade eljest den köpta
maskinens eller apparatens inverkan på
produktionskedjan, dess ekonomiska livslängd och andra
faktorer som ingick i beräkningen av
lönsamhetskvoten.
Även Gösta Rosenblad, professor CTH, hade goda
råd att ge i sitt föredrag om ekonomisk
dimensionering av värmeväxlarytor. Ingenjören får ej nöja
sig med att välja temperaturer som synes honom
lämpliga och på basis härav infordra offerter,
varefter han köper den med hänsyn till kvalitet och
ändamålsenlighet billigaste värmeväxlaren. Det
ekonomiska resultatet beror nämligen både av
temperaturdifferensen och av värmeväxlarens tryckfall.
Talaren redogjorde för de variabler av oberoende
och beroende karaktär som förekommer vid
beräkning av värmeväxlarytor och poängterade
betydelsen av Edenholms tal. Han gav också några
praktiska exempel på beräkning av värmeväxlare.
Om felkällor vid temperaturmätning talade
Gunnar Selin, KTH. Han varnade för störningar vid
matstället genom inkrustbildning, genom
okontrollerbara temperaturgradienter, instabilt kallt lödställe,
yttre elektriska störningar och instrumcntfel.
Sotbildning på skyddsröret ger hög utstrålning och
därigenom lägre temperatur och kan vid automatisk
regleringskoppling i en ugn driva upp temperaturen
över 100°C över inställningsvärdet. Det varma
lödstället bör ha så liten utbredning som möjligt. Vid
det kalla lödstället är kompensationsledning icke
alltid tillfyllest. Kromel-alumel-element undergår vid
långvarig uppvärmning till 1 000°C en
strukturomvandling, som kan förorsaka fel på flera hundra
grader. Termometerfickor fyllda med olja har även
sina för- och nackdelar. För mycket olja kan ge fel.
Temperaturmätningar är en svår sak. Uppmätning
av en tubväggs verkliga temperatur ansåg Selin nära
nog omöjlig.
Estradsamtalen efter lunch utformades på ett sätt
något avvikande från det vanliga. Med Anders
Ras-muson som ordförande höll fyra på estraden
placerade herrar korta föredrag om värmeutvinning
från kemiska reaktioner vid de företag där de är
verksamma, varefter auditoriet fick ställa frågor. På
samma sätt behandlades värmeväxlare med B
Hedström som ordförande.
Töre Hedbäck, Svenska Skifferolje AB, beskrev
anläggningen i Närkes-Kvarntorp. I den nyaste typen
av retort, Berg-Kvarntorp-retorten, finns
Lamont-slingor för 25 at vid bottnen. I dem alstras 175 t/h
ånga som i samma slingor överhettas till 380—
400°C. Räknat på värmevärdet i den ingående
skiffern erhålls 16,7 % i råolja, 12,1 °/o i rågas och
25,4 % i ånga; resterande 52,6 % är förlust.
Ragnar Troell beskrev cementtillverkning vid
Skånska Cement AB. Värmeåtgången är stor och
den termiska verkningsgraden relativt låg. Klinkern
är 1 300°C när den lämnar ugnen. Avgaserna från
torrugnar, 300—500°C, används för torkning av
råvaran och gaserna från våtugnar, 120°C, till
förvärmning. Strålningsförlusterna är ca 15 %.
I Morath från Reymersholms Gamla Industri AB
talade om röstning av svavelkis och tillverkning av
svavelsyra. Rostningen ger upp till 1 700 kcal/kg kis.
I moderna rostugnar cirkulerar en del av
rostgaserna genom en ångpanna och återförs till ugnen på
ett valbart antal etager givande en större
reaktionszon. Virvelskiktsugnar (Tekn. T. 1959 s. 965) ger
1,5 t ånga per kg kis mot 1,1 t för etageugnar. Vid
1176 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
