Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - STF oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
katalytisk svavelsyraframställning utvinns vid
kylningen efter reaktionszonen 40 at, 400°C ånga.
Sverre Jensen, AB Rosenblads Patenter, talade om
plattvärmeväxlare. De blir ofta billiga. Kan man
använda billigt konstruktionsmaterial, är dock
tubväxlaren billigast. Vid användning av tuber av
rostfritt stål och hölje av billigt material blir priset för
tubvärmeväxlaren och plattvärmeväxlaren ungefär
lika högt. Måste man utnyttja rostfritt stål för hela
värmeväxlaren blir plattvärmeväxlaren billigast.
G Imse, AB Raméns Patenter, meddelade att den
gamla Ramén-värmeväxlaren med parallellepipedisk
form nu har utvecklats till en cylindrisk typ.
Värme-växlingsytan är 140—170 m2/ms totalvolym. Vanliga
lameller håller för 10 at; för högre tryck används
speciella lameller.
Rolf-Bertil Eklund vid AB Svenska Maskinverken
beskrev detta företags absorptionsapparat (Tekn. T.
1956 s. 981) som kan användas t.ex. som gastvättare
(Stockholms Gasverk) eller oljeförvärmare.
Lennart Lindqvist talade om Carl Munters & Co:s
kyltorn (Tekn. T. 1960 s. 61).
Värmeväxlarkropparna görs av papper, impregnerat med t.ex. fenolharts.
De ger kyltorn eller luftuppfuktare med relativt
liten volym och låg vikt.
Lördagens förhandlingar inleddes av Bertil
östergren, Saco, som refererade Universitetsutredningens
resultat (Tekn. T. 1960 s. 201). Efterfrågan på
högskoleutbildad arbetskraft har vuxit snabbt under
efterkrigstiden. Akademikernas löneläge har blivit
gynnsamt, särskilt under senare delen av 1950-talet.
Härtill har bidragit att man börjat inse deras
betydelse för näringslivet.
En förändring inträder under 1960-talet. Antalet
per år utexaminerade studenter blir 17 000—19 000
mot 5 000 1946. Av dem går 75—80 % till universitet
och högskolor. Består detta, blir tillströmningen av
akademiker våldsam, men man väntar att
procenttalet skall sjunka till 60. Antalet intagna i
universitet och högskolor var 2 500 1946 och 1947, är nu
6 000 per år och väntas stiga till 9 000—12 000 vid
slutet av 1960-talet.
År 1975 torde det finnas 130 000 akademiker på
arbetsmarknaden, varav 27 000 civilingenjörer och
22 000 naturvetare. Sysselsättningssvårigheter kan
uppstå under 1960- och 1970-talen. Man är härvid
mest orolig för naturvetarna och humanisterna.
Skolväsendet kan 1975 väntas ha absorberat ca 12 000
naturvetare, men då återstår 10 000 som måste
sysselsättas i statlig verksamhet och inom industrin.
Civilingenjörerna kan vänta en växande konkurrens
från universitetsutbildade akademiker.
Under rubriken "Kemiingenjörens olika
arbetsområden" berättade Bengt Ohm om AB Astra (forskar
för 7 % av omsättningen), Erik Bengtsson om den
civila sektorn av AB Bofors Nobelkrut (155
naturvetare och ingenjörer) samt Axel Scholander om
Mo och Domsjö AB (har Sveriges största sulfit- och
sulfatfabriker). Dessutom talade Håkan Ringström
om SKR:s lönestatistik (omfattar 60 % av totala
antalet yrkesverksamma kemiingenjörer) och R
Swede om pensionsuppgörelsen modell 1960.
SKR fortsatte fredagen den 14 oktober med ett
vanligt sammanträde. John Holmberg,
LKB-labora-toriet, gav tekniska synpunkter på fetternas
biosyntes. Den tid nalkas då naturliga fetter endast
används som livsmedel, då tvål är förlegad och
tvättmedel och glycerin helt görs syntetiskt.
Naturen har många vägar för sin fettsyntes. Varje
växtart har sitt enz3’msystem och varje växtfamilj
sina typiska fettsyror. Fettdieten vid uppfödningen
inverkar även. Ger man svin valolja får man ett
svinister där genom fraktionerad destillation valolja
kan påvisas. Klimatet påverkar såväl vegetabiliska
som animaliska fetters sammansättning.
En idisslare lever i symbios med mikroorganismer,
som kan hydrera oljesyra till stearinsyra, som har
högre smältpunkt. Ur livsmedelsteknisk synpunkt är
det viktigt att få ett till konsistensen hårt ister, då
vid rökning av t.ex. fläsk annars för mycket rinner
bort, vilket innebär stora förluster. Talg är rik på
oljesyra.
Holmberg redogjorde också för försök att genom
klimatiska och jordmånsändringar öka
oljeväxternas produktion samt för sökandet efter nya
oljeväxter.
Diskussionen var mycket livlig och berörde
åderförkalkning kontra fleromättade fettsyror,
kungsljus som oljeleverantör och bevattning med alkohol.
Mekaniks sammanträde tisdagen den 11 oktober
hade ordnats av Värmeströmsgruppen, behandlade
ångkraftverket i Stenungsund och blev en upplevelse.
I Polhemssalen fick deltagarna först studera en stor
modell av Stenungsundsverket samt mer detaljerade
modeller av ångpanna, ångturbin, stoftavskiljare och
en axialfläkt.
Föredragshållaren, Uno Blomquist, som lett
projekteringen av verket, nämnde inledningsvis att man
vid bestämning av aggregatstorleken först diskuterat
effekten 65 MW, därefter 110 MW. Efter beslut om
införande av mellanöverhettning blev effekten höjd
till 140 MW, vid beställningen växte den till 150 MW
och i samband med leveransprovningar höjdes den
till 160 MW. Den första utbyggnadsetappen som nu
är i stort sett färdig omfattar två 160 MW aggregat.
Varje aggregat har en ångpanna för 490 t/h och
ett turbinaggregat på 160 MW. Pannan är liggande
för att passa till bergrummet. Den är oljeeldad och
arbetar med självcirkulation. Förutom den
ångbildande delen, högtrycksöverhettare och
lågtrycks-överhettare finns det ekonomiser och två
Ljung-ström-luftförvärmare. Turbinaggregatet är av
Ljungström-typ med dubbelrotation och uppdelat i en
högtrycksdel med två elgeneratorer samt en
lågtrycksdel av Durax-typ, även med två generatorer.
Byggnadsarbetenas omfattning belyses av att
hittills 1 000 000 m3 berg sprängts ut, varav 700 000 ms
för första etappen. Det har för byggnadsarbeten
använts 50 000 m3 betong, 16 000 t cement, 3 800 t
armeringsjärn och 600 t sprängämne.
Om stora enheter, närmare bestämt
transformatorer, handlade även SER:s träff fredagen den 21
oktober med Bror Sollergren, Asea, som
föredragshållare. Han redogjorde för några aktuella
transformatorproblem. Den orienterade plåten (Tekn. T.
1960 s. 797) har gett transformatorkonstruktören ett
material med bättre magnetiska egenskaper, men
en hel del problem vid tillverkningen av denna plåt
återstår att lösa. För att utnyttja den orienterade
plåtens egenskaper till fullo måste kärnorna bladas
enligt delvis nya principer.
Lindningar och isolation har utvecklats vid
övergången till allt större enheter för högre spänningar.
De tekniska diskussionerna gäller dock här
framför allt vilka och hur omfattande prov som skall
göras på en transformator, och här liksom på många
andra håll förs typprovet fram. Eftersom stora
transformatorer tillverkas individuellt bör emellertid
rutinprovet bibehållas även om det inskränks där
så är möjligt.
Den inhibiterade transformatoroljan har visat sig
fördelaktig ur åldringssynpunkt och många
transformatortillverkare, däribland Asea, har nu helt gått
över till denna olja. Åldringen kan också minskas
1177 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
