- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1196

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 43 - Avsaltning av havsvatten i USA, av S Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Metoden medger konstruktion av stora
destillationsapparater som har större effektivitet och
kostar mindre per produktenhet än de
tidigare flereffekts destillationsapparaterna. Man
ämnar arbeta vid tryck under atmosfärstryck och
använda en kemisk förbehandling av råvattnet
för hindrande av pannstensbildning i
förvär-marna. Det är emellertid också tänkbart att
kombinera de båda destillationsmetoderna,
varvid slamstabilisering skall tillämpas.

En anläggning för expansionsdestillation för
ca 3 800 m3/dygn färskvatten skall byggas i
San Diego, California. Den får ca 42 steg. Man
ämnar använda en temperatur hos tillflödet på
93° C, men det är möjligt att man kan gå högre
utan att störande pannstensbildning uppstår.

En ny typ av kärnreaktor, specialkonstruerad
för ångalstring, skall ge friskånga för driften.
Reaktorn får bränsleelement kapslade i
aluminium och stål. Den skall arbeta vid 11b tryck
och uppges bli mer ekonomisk för drift av
destillationsanläggningar än kraftreaktorer för
högtrycksånga.

Elektrodialys

En elektrodialyscell har en anod och en katod
samt är delad i ett antal fack med
semiper-meabla membran, vartannat av
anjonbytarma-terial och vartannat av katjonbytarmaterial
(Tekn. T. 1954 s. 811, 865; 1955 s. 561).
Rå-vattnets anjoner vandrar mot anoden och dess
katjoner mot katoden men hålls kvar i
vartannat fack av jonbytarmembranen; i de
återstående facken erhålls då avsaltat vatten
(fig. 2).

Svårigheterna vid praktiskt utnyttjande av
denna metod består i hydrauliska problem och
liten livslängd hos membranen. För att cellens
resistans skall bli så liten som möjligt måste
membranen placeras nära varandra (med 0,5—
1 mm mellanrum), varigenom det blir svårt att
uppnå ett jämnt vattenflöde över
membranytorna.

Membranen kan vara homogena eller
heterogena. De förra består av enbart jonbytare, och
det är svårt att göra dem tillräckligt hållbara.
I de senare är jonbytaren förstärkt med väv av
glasfiber eller syntetfiber. Av de membran som
hittills framställts är de med största hållfasthet
och selektivitet samt lägsta resistivitet också de
dyraste.

Till skillnad från destillation bestäms
elek-trodialysens energiförbrukning direkt av
differensen mellan tillflödets och produktens
saltkoncentration. Därför är elektrodialys mera
tilltalande ekonomiskt för avsaltning av bräckt
vatten med 1—17 g/1 salt än för avsaltning av
havsvatten med 35 g/1.

Demonstrationsanläggningen skall byggas i
Webster, South Dakota. Den skall ge 950 m3/
dygn färskvatten med 0,5 g/1 salthalt.
Råvattnet är bräckt och håller 1,5 g/1 salt; ca 1 300
m3/dygn kommer att förbrukas. Man skall
använda celler, parallellkopplade i två grupper
som i sin tur är seriekopplade. Råvattnet skall

Fig. 2. Flerkammarcell mecl jonbgtardiafragmer, .4
an jonselektiva, B katjonselektiva.

filtreras och klaras, och pH skall regleras
genom syratillsats för att fasta beläggningar i
cellerna skall undvikas.

En anläggning av denna storlek är redan i
drift i Oxnard, California. Det erhållna
färskvattnet uppges kosta 20 ct per 1 000 gal. (ca
27,4 öre/ms), vilket anses förvånansvärt litet.
Råvattnet håller emellertid bara 1,3 g/1 salt
och färskvattnet så mycket som 0,8 g/1.

Destillation med värmepump

Vid destillation med värmepump kokas
havsvatten i en tubvärmeväxlare (fig. 3), varvid en
del av det förångas. Ångan komprimeras
mekaniskt; dess temperatur höjs härvid så
mycket att den vid kondensation i värmeväxlaren
förångar en lika stor mängd havsvatten.
Processen upprepas kontinuerligt, och destillat
och saltlösning avgår genom värmeväxlare i
vilka tillflödet förvärms.

Kostnaden för denna process avtar med
stigande förångningstemperatur, dvs. ju högre
denna är, desto mindre värmeöverföringsyta
och kompressor behövs. Med stigande
temperatur växer emellertid pannstensbildningen. Ett
sätt att minska denna och förbättra
värmeöverföringen är användning av forcerad
cirkulation av tillflödet. Värmeövergångstalet blir
också större, om man åstadkommer
droppkonden-sation på ångsidan (Tekn. T. 1958 s. 114).

En anläggning för 950 m3/dygn skall byggas
i Roswell, New Mexico. Den utrustas med en
axialkompressor som väntas bli mycket
billigare än en lika stor kolvkompressor. Den skall
tillåta experiment med droppkondensation.
Pannstensbildningen skall behärskas genom
reglering av pH genom syratillsats och ofta

1196 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free