Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 43 - Avsaltning av havsvatten i USA, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4.
Flytsche-ma för frysning
genom
expan-sionsfördngning.
upprepad blåsning; man hoppas att härigenom
kunna köra anläggningen vid 100° C.
Frysning
I den femte av demonstrationsanläggningarna
skall man tillämpa utfrysning av rent vatten
och separering av isen från saltlösningen.
Rå-vattnets temperatur kan härvid sänkas till
fryspunkten genom avdunstning eller direkt
kylning med ett kylmedium. OSW har ännu inte
bestämt plats och process för
demonstrationsanläggningen. Utom de båda nämnda
konkurrerar en tredje mindre välkänd process om
äran att bli uppvisad.
Vid den första metoden förs havsvatten in i
en vakuumkammare där det kyls genom
expan-sionsförångning till så låg temperatur att is
bildas (fig. 4). Vid ett tryck av ca 3 mb
förångas ca 0,5 % av vattnet. Ångan går till ett
kylt kärl, där den absorberas i koncentrerad
litiumbromidlösning. Efter värmeväxling
kokas den erhållna utspädda lösningen, ångan
Fig. 5. Flytschema för frysning genom direkt kontakt mellan vatten och
kylmedium.
kondenseras, och vattnet används för tvättning
av iskristallerna. En del av tvättvattnet
återförs till vakuumkammaren.
Suspensionen från denna förs in vid
tvättkolonnens botten. Isen stiger upp till dennas
topp där den skrapas över i en ränna som
leder till ett smältkärl försett med omrörare.
Färskvatten, vars temperatur höjts genom
tillförsel av det värme som utvecklas vid ångans
absorption, utnyttjas för isens smältning.
Processen studeras i en halvstor anläggning för
57 m3/dygn.
Enligt den andra metoden kyls havsvatten vid
atmosfärstryck genom för ångning av butan
(eller isobutan) i direkt kontakt med det. En del
av vattnet fryser till is. Butanen komprimeras,
och en del av den används för smältning av
den tvättade isen, varvid den kondenseras
(fig. 5).
I en halvstor anläggning för 130 mVdygn
färskvatten experimenterar man med två
modifikationer av processen. Vid den ena enligt
Wiegandt används ett fryskärl monterat över
en tvätt- och smältkolonn. Vid den andra
används ett Blaw-Knox Rotocel-filter, som har en
roterande korg, för frysning och tvättning. Isen
smälts sedan i ett kärl med omrörare.
Som produkt från smältkärlet får man i båda
fallen en blandning av färskvatten och
flytande butan; den bildar två vätskeskikt som skils
från varandra i ett dekanteringskärl. Senare
kommer man att eventuellt tillfoga apparatur
för avlägsnande av butanrester i vattnet.
Den tredje frysprocessen har enligt uppgift
fördelen framför de tidigare nämnda att ge
större iskristaller, varigenom dessas
frånskiljande underlättas och processen blir enklare
och billigare. Kylningen åstadkoms genom
för-ångning av ett kolväte i direkt kontakt med
vattnet, varvid iskristaller bildas långsamt. Hur
man uppnår den reglerade frysningen har dock
inte omtalats. Processen har provats i en
laboratorieapparat för 110 1/dygn, och en halvstor
anläggning för 38 m3/dygn skall byggas, delvis
med statlig hjälp.
Avsaltning genom frysning har flera påtagliga
fördelar. Processen fordrar en bråkdel av den
energi som åtgår vid förångningsprocesserna.
Vatten fryser nämligen om man avlägsnar 80
kcal/kg, medan 540 kcal/kg måste tillföras vid
förångning. Den låga arbetstemperaturen vid
frysning minskar vidare risken för bildning av
fasta beläggningar på värmeöverföringsytorna.
Frysprocesserna har emellertid nackdelen att
en fast fas måste hanteras och tvättas fri från
okluderad saltlösning.
Övriga processer
Även några andra processer studeras för
eventuell provning i framtiden. Vid den nyaste, som
ännu är i laboratoriestadiet, blandas råvattnet
med ett kolväte, t.ex. propån, under tryck, för
propån ca 4,5 b. Gasen bildar då med vattnet
ett isliknande hydrat som tvättas fritt från
saltvatten. Därefter sänks trycket till atmosfärs-
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. .44 1197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
