Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 43 - Nya metoder - Lagring av vattenfri ammoniak vid atmosfärstryck, av SHl - Oskadliggörande av cyanidavfall vid källan, av SHl - Nybyggen - Fjärrblockeringssignaler styr framtida SJ-tåg, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Okonderserbar
gas
i
I
I
Fig. 1. Schema över anläggning för lagring av
ammoniak vid atmosfärstrgck.
sevärt större: ett företag sätter upp fyra, var och
en för 15 000 t NH„, och ett annat en för 9 550 t.
Den stora fördelen med lagring vid atmosfärstryck
är just att behållarna kan göras mycket stora,
varigenom material sparas. En sfär med 18 m diameter
för 3,85 b tryck, den största som kan svetsas på
platsen, rymmer bara 2 000 t NH,. För lagring av
10 000 t behövs därför fem tryckkärl men bara en
behållare för atmosfärstryck. De förra beräknas
kosta 1 M$, den senare 0,6 M$.
Ammoniaken kommer under tryck från fabriken
eller en tankbil och släpps in ett expansionskärl med
en mellankylare (fig. 1). Trycket sänks till
atmo-sfärstryck och ammoniaken går till lagerbehållaren
vid nära —34°C temperatur; dess kokpunkt är
—33,-l0C. Det värme som passerar genom
lager-kärlets väggar håller ammoniaken i kokning.
Ångorna går till en kylmaskinskompressor som blåser in
dem i expansionskärlet.
Från detta dras ammoniakånga genom samma
kompressors andra steg till ett system för
avskiljning av icke kondenserbar gas. Det består av en
kondensor, en kylare och ett förlag, från vilket
flytande ammoniak återförs till expansionskärlet,
medan gasen släpps ut. Kompressorn håller trycket i
lagerkärlet något över atmosfärstryck, vanligen vid
ca 150 mm H„0. Behållaren är försedd med
säkerhetsventiler.
Vid utlastning pumpas ammoniak genom en
upp-hettare till t.ex. en tankbil. Ammoniaken måste
värmas för att stålet i bilens tank skall skonas.
Lagerbehållaren görs av ett finkornigt specialstål
som tål —34°C. Vid en konstruktion används
dubbla väggar med 750 mm tjock isolering emellan; vid
en annan omges behållaren med polystyrenskum,
skyddat med en aluminiummantel. Den senare
metoden ger sämre isolering men är billigare (Chemical
& Engineering News 22 aug. 1960 s. 46—47). SHl
Oskadliggörande av cyanidavfall vid källan
Det sköljvatten, som erhålls vid elektrolytisk
metallbeläggning med cyanidhaltiga bad, måste
avgiftas innan det släpps ut i sjöar eller vattendrag
(Tekn. T. 1958 s. 519; 1959 s. 67). Härvid samlas
vattnet vanligen i behållare och behandlas satsvis
med alkali och hypoklorit, varvid cyaniderna
oxideras till koldioxid och kväve, medan tunga
metaller fälls ut som hydroxider.
Enligt en amerikansk metod spolas emellertid de
föremål som tas upp ur det elektrolytiska badet
först med klor-alkalilösning, dvs. med en alkalisk
natriumhypokloritlösning, och först därefter med
rent vatten. Sköljvattnet innehåller då inga giftiga
ämnen och kan släppas ut i recipienten utan
förbehandling.
Avgiftningslösningen cirkulerar mellan
spolnings-kärlet och en behållare, i vilken hydroxider av tunga
metaller får avsätta sig. Den klara vätskan från
avsättningskärlet pumpas genom kloreringsapparatens
ejektor och försätts där med klor innan den går
I ill spolningskärlet. Klortillförseln regleras så att
spolvätskan håller 0,03—0,05 % fri klor.
Natrium-hydroxidlösning tillförs kontinuerligt med en
doseringspump så att spolvätskans pH hålls vid
10—11.
Då stort överskott av kemikalier används vid
av-giftningen, behövs ingen noggrann automatisk
reglering av kemikalietillsatsen. Spolvätskans pH och
klorhalt kan bestämmas med enkla prov, den förra
lämpligen var fjärde timme, den senare varannan.
Kontrollen tar totalt bara 1 h per 8 h skift och kan
därför utföras av den som sköter
utfällningsanlägg-ningen. Någon gång provas vätska från
spolningskärlet på cyanid för säkerhets skull.
Efter 2—4 månader har så mycket natriumsaller
anrikats i spolvätskan att denna måste ersättas med
en ny lösning. Bäst är då att släppa ut den i en
avdunstningsdamm. Andra mera speciella
förfaranden kan också komma i fråga.
Enligt uppgift blir oskadliggörande av cyanider
enligt den beskrivna metoden avsevärt billigare än
enligt gängse förfaranden. Anläggningen fordrar
mindre investering; i ett fall ersattes t.ex. två 30 m3
behållare för den vanliga metoden med en på 8,3 m3
för den nya. Vidare blir driftkostnaderna för den
senare mindre (L A Greenberg i Industrial &
Engineering Chemistry aug. 1960 s. 61A—62A). SHl
nybyggen
Fjärrblockeringssignaler styr framtida SJ-tåg
SJ:s automatiska linjeblockeringsanläggningar har
under två och ett halvt år fram till augusti 1960
utbyggts att omfatta 600 km spårlängd. Under en
tidigare fyraårsperiod byggdes 150 km.
Linjeblocke-ringsanläggningarna byggs nu för full signalering i
båda riktningarna även för dubbelspåren, varför
dessa ur signalsynpunkt är jämställda med två
enkelspår.
Införande av fjärrblockering medför ett flertal
sid-ordnade anläggningsarbeten.
Kontaktledningsfrån-skiljarna måste göras fjärrstyrda, elkraft måste
finnas i reserv i erforderlig omfattning, spårväxlarna
måste utrustas med anordningar för snösmältning,
och telefonsystemet måste kompletteras med
hänsyn till den nya driftformen.
Grundplaneringen av fjärrblockeringssystemet tar
sikte på det spårnät, som SJ förmodas ha i drift
om 20 år. Erfarenheter från USA säger, att det är
fördelaktigt med relativt få
fjärrblockeringscentra-ler och stora underordnade nät. X andra sidan vill
man ej med hänsyn till kabelledningarnas trans-
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. .44 1203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
