Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 44 - Ljuset och människan, av Hans Ronge - Från marken linmanövrerade motordrivna modellflygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skuggrika belysningen skänker djup och
perspektiv åt rummet, medan den diffusa ger ett
flackare intryck. Alltefter synuppgiftens
karaktär får man välja en lämplig kombination.
Ljusinfallet från den riktade belysningen bör
alltid komma från vänster och från en punkt
bakom och ovanför huvudet, så att reflexen
inte går direkt till ögat. Ett enkelt prov är att
lägga en spegel på arbetsplatsen; om man då
ser en lampa i den, är lampan eller
arbetsplatsen felplacerad. Blänk från tangentbord
och liknande kan undvikas genom en mera
diffus belysning, helst i kombination med
lämplig utformning och färgsättning av
arbetsföremålet, t.ex. tangentbordet på en skrivmaskin.
Bländfrihet
Med nuvarande belysningstekniska resurser
kan de nämnda kraven på belysningen: styrka,
ljusfärg, ljusfördelning och ljusinfall, alltid
lösas, men att samtidigt undvika någon form av
blandning är det stora och alltmera
betydelsefulla problemet. Vi kan skilja mellan direkt
blandning från lampan (eller ljusarmaturen)
och indirekt bländning genom blänk och
reflexer i arbetsytan och så den
kontrastbländ-ning som uppkommer av för starka
luminans-kontraster i synfältet. Bländningens grad kan
variera mellan irriterande, synnedsättande och
skadlig.
I princip innebär bländningen att för mycket
ovidkommande ljus kommer in i ögat vid
sidan om det diffust reflekterade ljuset från
själva syndetaljen. Den direkta bländningen
från ljusarmaturerna blir allt svårare att
undvika ju högre belysningen måste hållas. Man
kan således inte bara byta ut svaga lampor
mot starka lampor i samma armatur utan att
bländningsgraden ökar. Visserligen blir ögat
anpassat för den starkare belysningen men
bländningsgraden från armaturen stiger mer
än belysningsstyrkan.
Botemedlet är vanligen en större armatur och
därmed lägre luminans på den. Infällda eller
på annat sätt dolda armaturer kan också ibland
användas. För lysrör bör man sträva efter att
få sammanhängande ramper i stället för många
spridda ljuspunkter. Lysrören skall alltid
orienteras parallellt med den huvudsakliga
blickriktningen, en mycket väsentlig faktor.
Man har inte något enkelt instrument med
vilket bländningsgraden i ett rum kan mätas.
För att underlätta planeringen av en bländfri
belysning tror jag det vore önskvärt att
armaturfabrikanterna angav luminansdata för egna
armaturer, vilket borde kunna underlätta
planeringen av lämplig luminansfördelning. Att
undvika bländning är den viktigaste och
svåraste uppgiften för belysningstekniken.
Skador och besvär av dålig belysning
Klagomål över besvär med trötta och
ansträngda ögon är ganska vanligt förekommande på
kontor och i industrier. Ett svårt synarbete,
t.ex. med små och suddiga detaljer, kanske
ytterligare försvårat av brister i belysningen,
leder till en både medveten och omedveten
anspänning av ögats yttre och inre muskler
och även ansiktets muskulatur. Detta medför
trötthetskänsla och sannolikt en försvårad
blodcirkulation, som man ibland ser i form av
svullna ögonlock och rodnad i ögats
bindehinnor. ögonen bränner och kliar och känns
tunga, och blinkfrekvensen stiger. Om
tillståndet fortsätter länge, kommer stundom
synbilden att bli suddig med dubbelbilder, vilket
kan ge ge en känsla av svindel. En tidig
allmänverkan är framför allt huvudvärk.
En viss psykologisk disposition för dessa
besvär synes föreligga. Givetvis bör man i ett
sådant fall först undersöka personens ögon
med hänsyn till eventuella brytningsfel,
acko-modationssvaghet eller t.ex. en svag tendens
till skelning. Sådana felaktigheter kan tillrättas
med lämpliga glasögon. Behov av glasögon för
närarbete uppträder normalt och naturligt hos
flertalet människor mellan 45 och 55 år. Det
är en allmän erfarenhet att personer med
behov av glasögon är särskilt känsliga för brister
och felaktigheter i belysningen.
Efter en sådan undersökning av den enskilde
personen bör så belysningsförhållandena på
arbetsplatsen granskas, i huvudsak efter de
principer som här har framhållits. Ett
förhållandevis mycket vanligt klagomål är att
"belysningen är för stark". Med hänsyn till att
inomhusbelysningen vanligen ligger på något
hundratal lux, medan dagsljuset utomhus ger
flera tusental lux, är det uppenbarligen icke
belysningsstyrkan som är för hög. Detta
klagomål är i stället symtomatiskt för att
bländning föreligger i någon av de nämnda
formerna.
Slutord
Att åstadkomma en god belysning är som att
anpassa en sändare och en mottagare på bästa
möjliga vis till varandra. Ljuskällan är
sändaren, människans öga och hjärna mottagare.
Som den nödvändiga modulatorn,
anpassningsinstrumentet, fungerar i första hand
ljusarmaturen, och vid sidan därav även färgsättningen
och arkitekturen. Den goda lösningen fås inte
av kunskaper enbart om sändaren, alltså den
fysikaliska ljustekniken, utan lika nödvändigt
är det att känna mottagarens egenskaper och
sätt att reagera. Det sista ledet i den långa
produktionskedjan för modernt artificiellt ljus blir
ju att rätt utnyttja denna teknikens lysande
gåva till samhället och mänskligheten.
Från marken linmanövrerade motordrivna
modellflygpian är precis som drakarna en farlig
leksak när de används i närheten av elektriska
kraftledningar. Elverksföreningen i Österrike har startat
en kampanj som riktar sig till ungdomarna via
skolorna och som klargör den nya sportens stora
risker.
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 42 1215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
