- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1221

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 44 - Dragon-projektet, av S Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 6. Vertikalsektion av
primär värmeväxlare.

Värmeisolation

Vattenkyld mantel

Kompressor

Tryckkärl

Till sekundär

värmeväxlare

Drivdon för ventil

Monteringsring

Förbikopplingsventil

Värmeväxlartuber

kompressor som tillsammans med sin motor är
placerad inom värmeväxlarens mantel (fig. 6).
Kompressorn drivs av en 100 hk motor vars
varvtal kan ändras så att reaktorn kan köras
vid normal temperatur med ned till ca 10 %
av maximal effekt. Fastän
centrifugalkompres-sorns varvtal kan regleras finns en
förbiledning med en ventil för noggrann reglering av
det ingående kylmediets temperatur. Ventilen
kan också användas för stängning av slingan.

I de primära värmeväxlarnas rörslingor
värmer hett helium från reaktorn vatten till
kokning, och en blandning av ånga och vatten vid
ett tryck något under trycket i reaktorn (20 at)
överför värme till sekundära värmeväxlare av
konventionell konstruktion (fig. 7). Kylvattnet,
som hålls under tryck, cirkulerar mellan
värmeväxlarna och en luftkylare placerad utanför
skyddskärlen.

Gasreningsanläggning

Klyvningsprodukter avlägsnas kontinuerligt
med en mindre ström av helium som tas från
kylmedelströmmen. Gasen går in i
bränslestavarnas toppar genom porösa grafitpluggar och
lämnar bränsleelementens nedre ändar genom
de dubbar på vilka dessa vilar. Spolgasen blir
givetvis starkt förorenad med
klyvningsprodukter, och den leds därför till en
reningsanläggning i vilken radioisotoper och andra
föroreningar i gasen avlägsnas. I anläggningen renas
alltså även det primära kylmediet.

Spolgasflödet är totalt 5 1/s vid 20 at och
350°C, dvs. 7,8 g/s helium. Gasen går först till
strypnings- och förkylningsenheter, en för
varje bränsleelement, med vilka flödet bestäms in-

dividuellt för elementen och regleras så att det
blir ungefär lika stort för alla. Enheterna är
utbytbara, och fällor för klyvningsprodukter
kan sättas in i kylrören. Gasen går sedan genom
vattenkylda bäddar av aktivt kol, i vilka xenon
hålls kvar 200 h och krypton 15 h. Härtill
åtgår sex filter, rymmande totalt 15 ms aktivt kol.

Reningsanläggningen består av tre likadana
enheter av vilka en är ur drift för regenerering
medan en används för spolgasen och en för gas
från heliumlagret. Varje enhet består av en
frysanläggning för utfrysning av koldioxid och
vatten, en kallfälla, innehållande aktivt kol och
kyld med flytande kväve, för avlägsnande av
xenon och krypton samt en liknande kallfälla
för koloxid, kväve och väte som passerat genom
den förra. Den utgående, renade gasen
utnyttjas för kylning av den ingående.

Hela anläggningen arbetar under 20 at tryck.
När en reningsenhet måste regenereras sänks
trycket medan fällorna hålls kalla. Härvid
släpps gasen till ett mellankärl. Man värmer
sedan kolbäddarna med het kvävgas som leds
genom kylslingorna. Härvid drivs nästan all
koloxid och vätgas av och samlas i ett förlag
vars volym är 100—200 gånger så stor som
kallfällans. Xenon och krypton pumpas med en
särskild kompressor till en behållare för aktivt
material.

Man regenererar frysenheten genom att driva
över dess innehåll till ett stort förlag. I detta
fall upphettar man med rent helium som
cirkulerar mellan en upphettare och frysenhetens
kylslingor. De båda förlagen töms i skorstenen
sedan gasernas aktivitet bestämts.

Regleringssystem

Det planerade regleringssystemet består av 24
stavar, innehållande borkarbidgranuler.
Stavarna löper i kanaler i reflektorn, jämnt fördelade
runt härden. När alla är nedsänkta bildar de
en praktiskt taget hel ridå i vilken alla
neutroner som lämnar härden absorberas.

Beräkningar byggda på experiment i
nollreak-torn Zenith visar att stavarna skall kunna ta

Jnreinneslutning

’Till kort för radioaktivt /

avfall

Fig. 7. Schema över Dragon-reaktorns kylsystem.

TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. .44 1221

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free