Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 44 - Dragon-projektet, av S Hähnel - New York Times' internationella upplaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort ca 14 % av reaktiviteten varav 5 % för
temperaturändringar, 6 % för
överskottsaktivitet vid starten och 3 % för säkerhetsmarginal
vid stopp. Med det föreslagna systemet kan
man ta bort 17 % av reaktiviteten varvid 0,5—
1,0 % kommer på varje stav, beroende på
"skuggningen" genom närliggande stavar.
De 24 stavarna och deras drivdon är identiska.
De förra hänger i linor av rostfritt stål. Då
dessa passerar genom det utgående heta
kylmediet, löper de i koncentriska skyddsrör, det
innersta av rostfritt stål och de yttre av
Nimo-nic. En liten ström av ingående kylmedel leds
genom skyddsrören och stavarnas kanaler. Man
räknar med att stållinornas temperatur inte
skall överstiga 400° C.
Linan löper över en trissa fäst vid stave
övre ända, och dess båda ändar kan lin^r^
upp på två lika stora trummor, placerade
ovanför strålskyddslocket (fig. 4). De drivs av en
motor över en differentialväxel. Motorn, axeln
och växellådan är inneslutna i tryckkärl,
förenade med reaktortanken. Bara till
elledningarna för motorn behövs därför genomföringar.
Vid drift används bara en motorhastighet ocli
bara en stav i taget kan manövreras. Om snabb
inskjutning av en stav behövs, kan den
lösgöras så att den faller. En av stavarna skall
användas för automatisk reglering varvid impuls
ges av det utgående kylmediets temperatur. Tre
eller fyra stavar skall utnyttjas som
säkerhetsstavar. De övriga kan manövreras en i taget för
grovreglering.
Det är tänkbart att flera regleringsmöjligheter
behövs, och man har därför i reaktortankens
botten gjort anordningar för sex
moderatorstavar av grafit, vilka ersätter bränsleelement.
Grafit som konstruktionsmaterial
I praktiken har grafit hittills utnyttjats bara
som moderator och reflektor i kärnreaktorer.
I Dragon-reaktorn och för övrigt också i ett
amerikanskt (Tekn. T. 1960 s. 744) och ett
västtyskt (Tekn. T. 1960 s. 765) projekt skall
den dessutom användas som
konstruktionsmaterial. Genom att inga andra sådana behövs i
härden uppnås stora fördelar ur
neutronekonomisk synpunkt, men samtidigt ställs nya
krav på materialet som fordrar nya grafittyper.
De speciella grafitsorter, som nu är under
utveckling, står i ungefär samma förhållande till
den gängse grafiten som legeringar till
grundmetallen. Deras egenskaper — och deras pris
— är ofta helt skilda från den vanliga grafitens.
Medan ca 2,5 t grafit per MW värmeeffekt
behövs i dagens grafitmödererade, gaskylda
kraftreaktorer, räcker ca 0,1 t/MW för
Dragon-reaktorn tack vare den stora effekttätheten i
dennas härd.
Konstruktionen av Dragon-reaktorns härd är
grundad på egenskaperna lios en finkornig
grafitsort, kommersiellt tillgänglig under
handelsnamnet Morgan Crucible’s EY 9 vars största
nackdel är dess relativt höga borhalt. Med
undantag för detta materials genomsläpplighet
för gaser har inga större konstruktionsproblem
uppstått. Fordringarna på renhet, hög densitet,
förutbestämd genomsläpplighet och beteende
vid neutronbestrålning nödvändiggör
emellertid fortsatt forskning.
Närvaro av bor är inte lika förkastlig i detta
fall som vid grafitens användning i reaktorer
med naturligt uran som bränsle därför att
boren kan utnyttjas som en brännbar absorbator.
Den måste emellertid vara jämnt fördelad i
grafiten, och olika materialpartier måste ha
samma borhalt.
Hög densitet hos grafiten är önskvärd ur
kärn-fysikaliska synpunkter därför att den
möjliggör uppnående av hög effekttäthet med god
neutronekonomi. Man hoppas få fram material
.jed en densitet av ca 2,0 ± 0,05 kg/dm3.
ja gleringen av grafitens genomsläpplighet är
mera komplicerad därför att man behöver ett
material med viss genomsläpplighet till
bränslehylsorna och ett fullständigt tätt till kapslarna.
Till Dragon-reaktorn behövs grafit för i
huvudsak tre olika ändamål, nämligen till den
fasta reflektorn, den lösa reflektorn och
bränsleelementen. Viktigast i det första fallet är hög
renhet, hög densitet och dimensionsstabilitet
under bestrålning vid 350°C. Ett material för
detta ändamål med minst 1,9 kg/dm3 densitet
är under utveckling. Till den lösa reflektorn
kan vanlig reaktorgrafit av god kvalitet
användas; grafit med hög densitet bör dock
utvecklas även för detta ändamål.
Till kapslarna har man utarbetat en ny
grafit-kvalitet, betecknad CY 119. Efter
värmebehandling vid 2 500—3 000°C svarvas kapslarna och
impregneras med furfurylalkohol, försatt med
en polymerisationskatalysator. Därefter
polymeriseras alkoholen genom upphettning till
150—200°C. Härvid utvecklas vattenånga, som
kan skada grafiten, om temperaturen höjs för
snabbt. Slutligen förkolas det erhållna hartset
genom upphettning till ca 1 000°C. Härvid
utvecklas mycket vattenånga som kan förstöra
grafiten, om processen inte genomförs på rätt sätt.
De första bränslehylsorna skall också göras
av fufurylalkoholimpregnerad grafit CY 119.
Begleringen av materialets genomsläpplighet
till ett önskat värde fordrar ännu ett betydande
forskningsarbete. SHl
Litteratur
1. OEEC Dragon high temperatur reactor project. First
annual report 1959—1960. Paris 1960.
2. Rennie, C A: Dragon: objectivc, general description.
Nuclear Engng 5 (1960) s. 300—305.
3. Dean, J R: Dragon: control system. Nuclear Engng 5
(1960) s. 306—309.
4. Smith, E: Dragon: fuel elements. Nuclear Engng 5 (1960)
s. 310—313.
5. Huddle, R A U & Arragon, P A P: Dragon: graphite.
Nuclear Engng 5 (1960) s. 314—315.
New York Times’ internationella upplaga
utkom den 3 oktober 1960 tryckt i Paris och satt på
elektronisk väg från New York. Det v! r första
gången i historien en tidning sattes på en kontinent
direkt för tryckning på en annan.
1222 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
