Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 44 - Tendenser inom medicinsk elektronik, av J-R Törnquist - Nya metoder - Helautomatisk borr- och gängmaskin, av BoJ - Sintring under glas, av SHl - Revolution i aluminiumtillverkningen? av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och talapparater för personer opererade för
struphuvudskräfta.
Den medicinska elektroniken har redan och
kommer i framtiden att få än större betydelse.
Utbildningsfrågan är emellertid ett dilemma.
Man kan här tänka sig flera möjligheter t.ex.
att ge gymnasieingenjörer tillträde till
medicinsk utbildning på samma sätt som
realstu-denter eller att inrätta en hybridlinje för
läkareingenjörer med tre år vid teknisk högskola och
tre år vid medicinsk högskola.
J-R Törnquist
nya metoder
Helautomatisk borr- och gängmaskin
Maskinen består av fre borrenheter och tre
gängenheter, fig. 1. I fixturerna på svångbordet kan åtta
arbetsstycken placeras. Såväl borr- som
gängenheterna ingår som standard i maskinen, som är
universell, varför såväl borr- som gängenheter är
in-ställbara i olika arbetslägen.
Borrenheterna är försedda med matningsväxellåda,
och matningen slås till med en elektromagnetisk
lamellkoppling. Matningsdjupet ställs in med en
stoppanordning, och denna påverkar en mikrobrytare,
som bryter strömmen till kopplingen, när önskat
borrdjup nåtts. Av gängenheterna är de två undre
avsedda för högst 3/4" rörgänga, medan den tredje,
övre enheten är avsedd för ned till 4 gängor per
tum. Vid varje enhet matas gängtapparna ned
genom en ledarmutter och ledarskruv, vilka är
utbytbara alltefter gängstigningen. När det önskade
gängdjupet nåtts, byter motorerna automatiskt ro-
Fig. 1. Borr- och gängmaskin för helautomatisk bearbetning av speciella
maskindetaljer; t.v. om mitten syns borrenheterna, t.h. gängenheterna.
tationsriktning, och gängenheterna återgår till
utgångsläget, varefter motorerna slannar (H Hammab
i Kullagertidningen 1960 h. 3 s. 79—80). BoJ
Sintring under glas
Presskroppar av metallpulver måste i vissa fall
sintras i en atmosfär med reglerad sammansättning.
Vanligen gäller det att hindra oxidation, och man
använder då reducerande gaser som torkats till låg
daggpunkt. Trots sådana försiktighetsmått kan
otillfredsställande resultat erhållas, om presskropparna
innehåller starkt reaktiva element därför att dessa
oxideras även när gasens vattenhalt är mycket låg.
Man måste då tillgripa vakuum, vilket har vissa
ekonomiska olägenheter.
En alternativ metod är emellertid sintring under
glas som har provats vid sintring av Alcomax, ett
magnetmaterial innehållande aluminium som lätt
oxideras, och presskroppar av järnpulver som
vanligen sintras i torr vätgas. Härvid placeras de kalla
presskropparna på ytan av en glassmälta i en degel,
upphettad i en gaseldad muffelugn. Presskropparna
sjunker till bottnen; efter sintring i 0,5—1 h får
degeln svalna och presskropparna frigörs genom
krossning av glaset.
Resultatet beror på om arbetsstycket väts av glaset
eller ej. Det visade sig att magnetmaterialet inte
oxideras. Dess densitet blir ungefär densamma som
vid sintring i vakuum; porerna blir sfäriska och
innehåller inget glas. Järnet däremot väts av glaset;
detta tränger därför in i presskroppen till ett djup
som beror på porvidden i presskroppen. Som
resultat får man därför i detta fall ett ythärdat
material med ett hårt och tätt, relativt
korrosionsresi-stent ytskikt av en järn-glaslegering. Arbetsstyckets
kärna tycks emellertid inte bli tätare vid
sintringen.
Presskroppar av järnpulver oxideras något i luften
innan de hinner sjunka i glaset, men under
sintringen försvinner oxiden fullständigt, och man
erhåller ett glänsande, silvervitt material. Man har
tillverkat järn-glaslegeringar med 40 vol-%> glas,
vilka kan smidas och varmvalsas. Bindningen mellan
glas och järn är mycket fast.
Vid tillämpning av sintring under glas i industriell
skala kan oxidation och uttagning av de sintrade
presskropparna vålla besvär (D yarnton & M
Ar-gyle i Metallurgia juni 1960 s. 239—240). SHl
Revolution i aluminiumtillverkningen t
En ny metod för framställning av aluminium, som
nu provas i Quebec i en halvstor anläggning för
8 000 t/år, lär dra bara hälften så stor investering
som den vanliga Hall-processen och lägre
driftkostnader. Strömförbrukningen är emellertid ungefär
lika stor som för den äldre metoden.
Vid den nya processen reduceras bauxit (oren
alu-miniumhydroxid) till metall på icke angivet sätt,
troligen elektrolytiskt. Metallen bringas i kontakt
med aluminiumtriklorid i en reaktor vid 1 000—
1 200°C och atmosfärstryck. Härvid bildas
alumi-niummonoklorid som är flyktig och avgår i
ångform, varvid föroreningarna stannar kvar i
reaktorn och tas ut som avfall.
Monokloridångorna kondenseras i ett med eldfast
material inklätt kärl, innehållande ett stort bad av
smält aluminium vid 700—800°C. En propeller,
delvis nedsänkt i smältan, kastar upp flytande metall
som kyler den inkommande
aluminiummonoklori-den. Denna övergår vid den lägre temperaturen till
metall och aluminiumtriklorid. Den förra tappas
1225 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
