Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Stenmalning i Vassbo-gruvan, av Per Fahlström H:son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föra en icke önskvärd oxidation av
mineralytorna. Vid torrmalning uppstår i regel ett
damningsproblem, som är särskilt
besvärande vid målning av kvartsitiska malmer, såsom
Laisvall- och Vassbo-malmerna. Dessa
synpunkter ansågs tillräckliga för val av
våtmal-ning som huvudalternativ.
Under andra hälften av 1950-talet upptogs
planeringen för utbyggnad till drift av
Vassbo-gruvan, och dennas malm kom därför i
förgrunden vid undersökningarna. Dess stora
malmkroppsförbrukning vid konventionell
målning och likhet i övrigt med Laisvall-malmen
gjorde ett projekt med direkt stenmalning i
Vassbo särskilt lockande. I Vassbo-verket skulle
man kunna vinna erfarenheter om metoden
och sedan utnyttja den för Laisvall-malmen,
som i dag drar den största kostnaden för
mal-kroppar inom företaget.
Malmens malningsegenskaper
Vassbo-malmen är en kvartsitisk sandsten med
impregnation av främst blyglans samt av
smärre mängder zinkblände och pyrit. Flusspat
och baryt uppträder också underordnat
(tabell 1).
Sulfidmineralen uppträder som fyllnad
mellan de ursprungliga kvartskornen, som
om-kristalliserats vid kvartsitbildningen (fig. 2).
Denna struktur påverkar starkt malmens
ren-krossningsegenskaper. Kvartskornen, med en
medelkornstorlek av ca 0,1 mm, renkrossas
delvis ganska lätt och bibehåller därvid i stort
sett sin ursprungliga form och storlek. På ytan
av andra kvartskorn och inuti dessa finns ofta
smärre rester av blyglans, vilka för
renkross-ning från kvartsen fordrar en långt driven
nedmalning.
Det har visats, att den avfallshalt, som kan
uppnås efter råflotation, beror av den primära
nedmalningen och malmens halt (fig. 3).
Mal-godsets siktanalys anges därvid som den del
gods, som passerar maskvidden 62 (250
mesh). Man kan beräkna att den praktiskt
optimala gränsen för renkrossning ligger vid
0,1—0,3 % Pb i avfallet, alltså i den del av
kurvan, där denna flackar ut i horisontell
riktning. Detta motsvarar en siktanalys för
malprodukten av ca 70 % < 0,062 mm, eller
kso = 80 fi, där k^ är den maskvidd genom
vilken 80 °7c av produkten passerar. Blyglansen,
som är betydligt finkornigare än kvartsen,
kräver emellertid ytterligare nedmalning till 96—
98 % < 44 (x, kso = 30 u, för att koncentrathalten
skall kunna bringas upp i en halt av omkring
75 % bly!
Tabell 1. Vassbo-malmens sammansättning
Blyglans ............ .................. % 6,9
Zinkblände ......... .................. % 0.8
Pyrit ............... .................. % 2,0
Kvarts .............. .................. % 85,0
Kalcit, baryt, fältspat. sericit, lermineral % 5,3
Densitet ............ .............. kg/dm3 2.8
Medelkornstorlek .... ................. mm ca 0,1
Fig. 2. Vassbo-malmens struktur; gråa ytor är kvarts,
vita blyglans, kryssade zinkblände och prickade
svavelkis. X100.
Genom undersökningar konstaterades, att
slitningen av malkropparna är ungefär
densamma som för Laisvall-malmen, ca 0,20 kg/kWh.
Vassbo-malmen är således synnerligen hård,
finkornig och tät, och är starkt nötande vid
målning. Den påminner därvid om
Laisvall-malmen, men är finkornigare och starkare
kvartsitomvandlad.
Genom undersökningar i försökskvarn kunde
fastläggas, att för målningen till den optimala
avfallshalten fordrades netto 17—28 kWh/t
malm. Nettoenergin är den, som omsätts av
själva kvarntrumman; elektriska och
mekaniska förluster är således icke medräknade.
Man konstaterade även att godsstorleken hos
den inmatade malmen, kvarnens varvtal samt
utspädningen hade en dominerande inverkan
på malningsresultatet. Genom
försökskörningarna kunde konstateras, att det gick att våtmala
Avfallets bly hall
Viktdel kom < 0,06Zmm i mal produkter
Fig. 3. Sambandet mellan avfallets blyhalt och
mal-produktens siktanalys för Vassbo-malm.
1238 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
