Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Konstruktionsändringar — en samarbetsfråga, av Tage Florin - Nya metoder - Lufttrafikövervakning med siffermaskin, av JRT - Medel mot isbildning i tryckluftsledningar, av BoJ - Glasarmerad polyesterlack, av SHl - Avlägsnande av beläggningar i ångturbiner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika organisationsled motsvaras i det senare
fallet bl.a. av det avtalskomplex som reglerar
samarbetet mellan tillverkare och agent. Det
är alltså inte bara storföretaget, som i sin
marknadskontakt kan möta ett ökat
försäljningsmotstånd, därför att en oskicklig vård av
reservdelsfrågorna kan ge kunderna en känsla
av att det är de, som får betala den slutliga
utformningen av konstruktionen.
bildning i själva vattenavskiljaren. Denna töms på
kondensat lämpligen efter varje skift. Det vatten
som utfälls vid den ytterligare temperatursänkning
som kan ske efter vattenavskiljaren får ej frysa.
Därför bör ott smörjmedel med
fryspunktnedsättan-de tillsatser tillföras genom smörjapparater. Som
smörjmedel används antingen Kilfrostolja eller
normal luftverktygsolja på mineralbas med tillsats av
ca 25 °/o borrsnaps (Tryckluft AB Atlas Copco
Skriftserie 1960 h. 4 s. 2—7). Bol
nya metoder
Lufttrafikövervakning med siffermaskin
I april 1960 starlade Federal Aviation Agency i USA
en serie försök med siffermaskinsövervakning av
flygtrafiken på Atlantic Citv, New Jersey. Maskinen
kan kontrollera 440 flygningar per timme och
samtidigt avge 1 600 positionsbeskrivningar.
Anläggningen kan även kontrollera 90 starter och landningar
per timme.
I Storbritannien har liknande försök gjorts av
Mi-nistry of Aviation. Våren 1961 beräknas en
datamaskin vara installerad vid Redbrae flygstation,
Prestwick, för kontroll av lufttrafiken över
Atlanten (Data Processing juli—sept. 1960 s. 186). JRT
Medel mot isbildning i tryckluftsledningar
Sköljning av trvckluftsmaskiner med rödsprit eller
värmning över öppen eld är förkastliga metoder,
som kan hjälpa temporärt men skadar de
preci-sionstillverkade maskindetaljerna. Däremot kan
efter omfattande laboratorie- och fältprov
rekommenderas spritdosering, effektiv vattenavskiljning och
användning av fryshindrande smörjmedel.
En fryssäker tryckluftsanläggning, fig. 1, består av
en spritdoseringsapparat placerad omedelbart efter
kompressorns luftbehållare. På grund av att
tryckluften här ännu är varm förångas spriten. Den
blandas mycket effektivt med tryckluften och utfaller
som spritblandat kondensat, då luften blir kallare
längre bort från kompressorn. Den spritmängd som
når tryckluftsmaskinerna blir obetydlig och ofarlig
för dessa. Kondensatet måste bortföras från
ledningen genom en vattenavskiljare, som placeras i
den punkt på ledningen, där temperaturen är lägst,
eller vintertid strax ovan 0°C, för att undvika is-
Vattenavskil]are
)Smärjapparater
Spritdosering
Vattenavskiljarj?
Smörjapparater,
Fig. 1. Tryckluftsanläggning med anordningar mot
isbildning i ledningarna.
Glasarmerad polyesterlack
Genom kombination av glasflagor med en polyester
har man erhållit en sprutbar lack, med vilken tjocka
beläggningar kan åstadkommas. Medan ett 0,15 mm
gummiskikt enligt uppgift anses tjockt, kan man
utan svårighet erhålla ett 0,5—0,75 mm skikt med
den armerade polyestern. Bara ett tjockt lackskikt
utan porer anses ge tillfredsställande skydd under
svåra korrosionsbetingelser.
Glasflagorna hindrar rinning på vertikala ytor,
minskar krympningen vid torkning, hindrar
uppkomsten av porer och ger en seg och slagtålig yta.
Man använder flagor av ett särskilt syraresistent
borosilikatglas; de är ca 2 fi tjocka. I ett 0,5 mm
tjockt lackskikt ingår ca 50 lager av glas.
Bindemedlet är kallhärdande (med katalysator) och
innehåller inget lösningsmedel.
Lacken erhålls i form av en blandning av omättad
polyester med glasflagor, vissa fyllmedel, pigment
och acceleratorer. Den sprutas med en speciell pistol,
i vilken den försätts med katalysator. Härdningen
tar ca 30 min vid rumstemperatur (Chemical
Engineering 5 sept. 1960 s. 162, 164). SHl
Avlägsnande av beläggningar i ångturbiner
Särskilt när nya anläggningar sätts i drift bildas
ofta en fastsittande beläggning genom ångans
inverkan på turbindelar av mjukt eller rostfritt stål.
Det har visats att beläggningen består av järnsilikat
eller kiselsyra som uppstått genom att
kiselsyra-haltig gjutsand förts över med ångan. Det är
praktiskt taget omöjligt att avlägsna beläggningen med
vanliga rengöringsmedel inklusive starka alkalier
och syror, varför dyrbar mekanisk rengöring
vanligen måste tillgripas.
Det uppges emellertid nu från Storbritannien (Brit.
Pat. 843 100) att beläggningar av denna typ kan
avlägsnas snabbt och fullständigt med ett
rengöringsmedel, innehållande fluorvätesyra och ett inert
material som ger det pastakonsistens så att det inte
rinner bort från de ytor som skall behandlas.
Fluorvätesyran kan vara utspädd eller
koncentrerad, och det inerta materialet kan vara ett pulver
av kalciumfluorid eller någon annan olöslig
metall-fluorid. Om syran är högst ca 20-procentig, kan det
inerta materialet vara ett vattenlösligt
förtjocknings-medel, t.ex. polyvinylalkohol. Vidare kan
rengöringsmedlet innehålla vätmedel, lämpligen av
non-jontyp, och inhibitorer som fördröjer syrans angrepp
på metallen. Efter rengöringen bör materialet alltid
behandlas med en alkalisk lösning för neutralisering
av syrarester.
Det uppges att en beläggning på turbinskovlar
avlägsnats praktiskt taget fullständigt på 5 min med
ett rengöringsmedel, innehållande 20-procentig
fluorvätesyra och 85 % kalciumfluoridpulver. Vid
elektrolytisk behandling med ett starkt alkaliskt
rengöringsmedel behövde man minst 48 h för att lösa
bort samma beläggning (Engineers’ Digest okt. 1960
s. 73). SHl
1250 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
