Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - N/S »Savannah». Strålskyddet, av Jörgen Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biologisk synpunkt godtagbara värden, dvs. till
de doshastigheter, varom tidigare nämnts.
Primärskyddets huvudkomponenter är en
vattentank och utanpå denna ett blylager, fig. 6.
Kombinationen tungt ämne, i detta fall stål,
följt av ett lätt ämne, väte i vattnet, utgör en
effektiv broms för snabba neutroner. Efter ca
1,5 m har det från reaktorhärden utläckande
snabba flödet reducerats till ett ur
aktiveringssynpunkt godtagbart värde, fig. 7.
Sekundärskyddet, fig. 8, består av stål, bly,
plast och betong. Stålet, som ingår i
inneslut-ningen, har en tjocklek på 32—95 mm. Övre
halvan av kärlet är klädd med blyplåtar,
y-strål-skydd, till en tjocklek av ca 150 mm. Utanpå
blyet har lagts skivor av polyeten,
neutronstrålskydd, till ungefär samma tjocklek. Undre
halvan av kärlet skärmas av betong. I
riktningar med begränsat utrymme har man
använt tung betong.
I ett utrymme föröver, mellan inneslutningen
och betongskyddet, har man placerat vissa
radioaktiva komponenter, såsom jonbytare och
delar av avfalls- och tätningssystemen.
Strålskyddens vikter är:
primärskydd .............................. 118
sekundärskydd
inneslutning............................................................226
bly ............................................................................481
plast ........................................................................68
betong ......................................................................1 060
kollisionsmatta ......................................................158
totalt ..................................... 2 111
Strålskyddens dimensionering
Vid dimensioneringen har man för
neutronerna arbetat med en tvågruppsteori, en snabb
och en termisk grupp. Alla beräkningar har
utförts med automatisk räknemaskin. De
erhållna neutron- och y-strålflödena på
primärskydds-tankens och övriga strålkällors utsidor har
sedan byggnadsvarvet använt som källtermer för
sin beräkning av erforderlig tjocklek hos
sekundärskyddet.
Det visade sig under arbetets gång, att
primärskyddet fyller sina tidigare angivna
uppgifter utan att vattentanken omges med en
blymantel. Utan denna skulle man emellertid ha
blivit tvungen att förse inneslutningen med
250 mm tjocka blyplåtar. I stället ökade man
därför dämpningen i primärskyddet genom
den nämnda manteln, så att y-strålningen från
reaktorn under full drift blir av samma
storleksordning som strålningen från kylsystemet,
fig. 9.
Vid AB Götaverken har man beräknat
"Sa-vannahs" primärskydd enligt en
flergrupps-teori. Besultatet tyder på, att man varit
pessimistisk vid val av tvärsnitt och andra
parametrar för att med säkerhet överbrygga
två-gruppsteorins felmarginaler.
Framräknade värden på doshastigheten
utanför sekundärskyddet blir på grund av hela
reaktorsystemets komplicerade geometri ganska
osäkra. Bl.a. är bidraget från spridd strålning
mycket svårt att uppskatta. Man är väl
medveten om dessa svagheter, men i stället för att
begagna tidsödande teoretiska analyser, ämnar
man efteråt öka strålskyddet i de riktningar,
där nivån eventuellt kommer att visa sig vara
för hög.
Minskning av strålskyddens vikt
Vid konstruktionen av "Savannah" har man
hela tiden ställt säkerheten främst. Ekonomin
har fått komma i andra hand. I säkerheten in-
Neutronftöde
cm’s
Fig. 6. Reaktor
och
primär-skyddstank.
Fig. 7.
Neutronflöden i
primärstrålskyddet;
– termiskt,
–-snabbt flöde.
Avstånd från reaktorns centrum
1270 TE-KN-ISK TIDSKRIFT 1960 H. 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
