Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - N/S »Savannah». Reaktorns inbyggnad, av Anders Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsglödgades och sammanfogades på plats i
fartyget. Någon spänningsglödgning gjordes ej
efter det sista arbetssteget. Ett tillfälligt stöd
för det 280 t tunga inneslutningskärlet
byggdes upp i skrovet, så att fundamentet kunde
formas att passa intill kärlet.
Inneslutningskärlet är försett med en
huvud-lucka med 3,96 m diameter på toppen av
kupolen. Genom denna passerar alla delar, som
skall uppsättas inuti kärlet. I luckan finns
också en mindre öppning, som har diametern 1,52
m, som har till uppgift att bereda tillträde till
kontrollstavarnas övre halva. På
inneslutnings-kärlets övre halva finns ytterligare fyra
öppningar: två manhål och två för
huvudångled-ningarna. På undersidan har upptagits två
standard manhål. Därtill finns ett 70-tal andra
öppningar med diametrar varierande mellan
2,5 cm och 30,5 cm för diverse rör och
elektriska kablar.
Efter sammanfogningen har
inneslutningskärlet provats hydrostatiskt. Man fyllde således
kärlet med vatten och ökade stegvis trycket
upp till 12,2 kp/mm2.
För att prova tätheten på genomgångarna
företog man därjämte läckningsprov, varvid
kärlet fylldes med luft utsatt för övertryck.
Om fartyget skulle sjunka, och
inneslutningskärlet härvid skulle utsättas för ett alltmer
ökande yttre tryck, öppnar manhålen i bottnen
vid ett visst tryck. När detta (ca 30 m
vattenpelare) uppnås, bryts bultarna som håller
luckorna. När trycket utanför och innanför är
lika, verkar en fjäderanordning, så att luckorna
åter stängs. Man förhindrar på så sätt det
farliga radioaktiva spillet inne i kärlet att läcka ut.
Inneslutningskärlet är ständigt
luftkonditione-rat för att hålla en temperatur på ca 50°C. Det
ventileras endast när huvudluckan är öppen
och reaktorn stoppad.
Fundament för inneslutningskärlet
Fundamentet består huvudsakligen av sex
tra-petsformade, longitudinellt placerade stöd, fig.
16. Dessa vilar i sin tur på den kraftigt
förstärkta dubbla bottnen. Stöden är svetsade till
tanktaket och lutas inåt, så att de står så nära
vinkelrätt som möjligt mot inneslutningskärlet.
Till fundamentet räknas också de transversellt
på varje spant placerade brickorna mellan de
longitudinella stöden. Detta nätverks slutliga
utformning passades på platsen, efter det
inneslutningskärlet hade placerats i fartyget,
varigenom man försäkrat sig om bättre anliggning
och jämnare tryckfördelning. Ett trettiotal
bronsplattor är placerade mellan
inneslutningskärlet och fundamentet. Inneslutningskärlet är
fast upphängt i bara en sektion. Denna är
belägen ungefär där den cylindriska delen och
den bakre halvklotformade änden är
sammansvetsade. Upphängningen till fundamentet sker
med tjugofyra 2,5 tums bultar. Genom detta
arrangemang förhindras rotation och
längsgående rörelser, men kärlet kan fritt expandera i
längdled vid eventuella temperaturändringar.
Till fundamentet skall också räknas de
sid-stöd, som finns i höjd med C-däck. Detta läge
befanns vara lämpligast för att ta upp de
dynamiska krafterna på inneslutningskärlet vid
fartygets rullning. Stöden är kraftigt byggda
och uppbäres av partiet mellan B-däck och
C-däck. I tvärsektion har stöden formen av en
stympad triangel, och longitudinellt sker
upp-stöttningen endast längs den cylindriska delen
av kärlet. I medelhöjd på inneslutningskärlet
erhålles också någon uppstöttning, då i detta
parti kollisionsskyddet går ända fram till
kärlet.
Accelerationer och vibrationer
Konstruktionen av en marin reaktor påverkas
av de antagna fartygsrörelserna. Dels har
dessa inflytande på det mekaniska utförandet, där
krafter orsakade av moment och acceleration
ligger till grund för varje styrkeberäkning. Dels
påverkas de inre processerna i en reaktor av
rullning, stampning osv. En reaktors
uppträdande vid svåra sjöförhållanden är således av
mycket stort intresse. Ju svårare förhållandena
är, desto större blir inflytandet på reaktorn,
och kommer man över en viss gräns blir
resultatet att reaktorns effekt minskar. De
antagna största värdena för rörelserna kommer
därför att bli olika för styrkeberäkningar och för
reaktorns driftförhållanden.
Några särskilda studier av "Savannah’s"
rörelser i sjö har ännu ej utförts. Man har i
stället gjort det antagandet, som förutsättes gälla
med god marginal, att totala accelerationen ej
kommer att överstiga ø-talet 0,6. Teoretiska
beräkningar och mätningar av accelerationer
har utförts för andra fartyg såväl i modell som
i full skala. Resultaten har visat, att
accelerationerna midskepps för snabbgående lastfartyg
håller sig under nämnda värde. För tankfartyg
är de största accelerationerna midskepps
avsevärt lägre än detta värde.
Ett speciellt slag av accelerationskrafter
uppstår vid svårare kollisioner, då skrovet
antingen får en kraftig stöt eller uppbromsas
kraftigt. Förutom risken att strukturella
skador skall sträcka sig ända in till reaktorn och
därigenom direkt skada denna frågar man sig,
huruvida reaktormaskineriet skall kunna
fungera helt normalt efter en "icke katastrofal
kollision". Enligt Lloyd’s Register skall
reaktordelar och fundament konstrueras utgående
från accelerationer motsvarande gf-talet 3 i alla
riktningar, vilket får anses ge mycket väl
tilltagen marginal.
Placeringen av reaktorn midskepps är
förmånlig ur vibrationssynpunkt. När
fartygspropellern roterar, utsättes den för en varierande
belastning, som fortplantar sig i skrovet som
vibrationer. Akterut kan dessa nå ganska stora
amplituder, vilka självfallet skulle verka
mycket störande på en där placerad reaktors
funktion. Midskepps är vibrationerna nästan helt
dämpade, och de som härrör från
turbinmaski-neriet är av ingen eller liten betydelse.
1279 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
