Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - Lufthärdande verktygsstål i USA, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lufthärdande
verktygsstål i USA
669.14.018.25
Användningen av lufthärdande stål till
verktyg och matriser växer stadigt, huvudsakligen
beroende på att de i det långa loppet visat sig
vara mer ekonomiska än de vätskehärdande.
I USA är nu ett stort antal lufthärdande
verktygsstål av olika typer tillgängliga (tabell 1)
och man kan i dag göra verktyg för praktiskt
taget alla ändamål av lufthärdande stål.
Vid jämförelse av dessa med motsvarande
vätskehärdande stål visar sig de förra bättre
än de senare, åtminstone 0111 ett stort antal
verktyg studeras. Anledningen härtill är att de
lufthärdande stålen ger jämnare resultat.
Allmänna egenskaper
Alla verktygs dimensioner ändras något vid
härdningen, men denna ändring är mindre hos
de lufthärdande stålen än hos de
vätskehärdande och den är mycket nära lika stor från
fall till fall för de förra, medan den kan
variera betydligt för de senare. Vid härdningen
får ett lufthärdande stål alltid samma hårdhet
medan ett vätskehärdande kan få varierande
eller ojämn hårdhet.
Alla verktyg får inre spänningar vid
härdningen, men dessa blir mindre för
lufthärdande än för vätskehärdande stål. Vidare blir de
lika stora från fall till fall för de förra, medan
de kan variera avsevärt för de senare. De
lufthärdande stålen har därför mindre benägenhet
att spricka vid slipning, värmebehandling
eller användning än de vätskehärdande.
Fastän priset på lufthärdande stål vanligen är
högre än på motsvarande olje- eller
vattenhär-dande, blir priset på det färdiga verktyget ofta
lägre. Detta beror på att mindre slipning be-
Tabell 1. Lufthärdande verktygsståls halt av legeringselement
AISI- C Mn Cr Mo W V Si
beteck- Vo °/o »U °/o °/o °/o °/o
ning
Verktyg och matriser:
allmänt ..............................A-2 1,00 0,60 5,00 1,00 — 0,30 —
friskärande*......................A-4 0,95 2,00 2,20 1,10 — — —
låg härdningstemperatur A-6 0,70 2,00 1,00 1,35 — — 0,30
hög produktion................D-2 1,55 0,40 11,50 0,80 — 0,90 —
Slagresistent........................— 0,50 0,70 3,25 1,40 — — —
Varmbearbetning ..............H-12 0,35 0,35 5,00 1,65 1,50 — —
Snabbstål ............................M-2 0,82 0,25 4,00 5,00 6,50 2,00 —
* försatt med bly
hövs efter värmebehandlingen och att risken
för sprickning är liten.
Man kan vätskehärda lufthärdande stål, och
detta görs ofta därför att man inte vill ändra
värmebehandlingsutrustningen. Förfarandet är
emellertid förkastligt därför att man då
förlorar de fördelar som de lufthärdande stålen
erbjuder. Vätskehärdning inte bara ökar
distorsionen utan medför även stor risk för
sprickning.
När lufthärdande stål används till stora
verktyg med en godstjocklek och längd över 150
mm måste man vanligen kyla i olja för att
stålet skall få full hårdhet. I detta fall används
det i själva verket som ett djuphärdande,
olje-härdande stål. Härvid utnyttjar man
visserligen inte det lufthärdande stålets fördelar, men
förfarandet är metallurgiskt riktigt.
En olägenhet hos de lufthärdande stålen är
att de vanligen måste härdas från minst 950° C,
medan de vätskehärdande fordrar högst 870° C.
I många fall behövs därför specialugnar för de
lufthärdande stålen. Vidare är risken för
avkolning relativt stor vid den höga
temperaturen, varför man måste använda en
ugnsatmosfär med reglerad sammansättning eller ett
neutralt saltbad.
Ett nötningståligt och ett segt stål
På senare tid har endast få nya verktygsstål
kommit på marknaden i USA därför att de som
finns räcker till för praktiskt taget alla
ändamål. Vid ett företag har man dock inriktat
forskningen på utarbetande av lufthärdande
stål med en härdningstemperatur under 870°C
och så låg halt av legeringsämnen som möjligt.
Den låga härdningstemperaturen är önskvärd
för minskning av distorsionen, och låg halt av
legeringsämnen ger vanligen relativt god
bear-betbarhet.
Av två nya stål för samma enkla
värmebehandling har det ena utmärkt nötningstålighet
•—• bättre än AISI D-2 — och det andra stor
seghet, 1,7—2,4 kpm/cnr (Izod notch), vid 59
—60 Rockwell C. Stålen är ännu inte
kommersiellt tillgängliga men har provats ingående.
Det nötningståliga stålet innehåller 1,5 % C,
2,0 % Mn, 0,25 % Si, 0,9 % Cr, 1,0 % Mo och
4,0 % W. Det kan härdas vid 845—870°C, och
efter anlöpning vid 175°C har det hårdheten
63—64 Rockwell C. Dimensionsändringen blir
ca 0,0005 mm/mm för en cylinder 25 mm i
diameter och 100 m lång. Högsta
användningstemperatur för stålet uppges vara 180° C.
Vid användning till verktyg, såsom stansar
och matriser, har dessa visat ungefär dubbelt
så stor livslängd som verktyg av D-2. I formar
för gjutning av starkt nötande silikategel har
det nya stålet visat 20 % större livslängd än
D-2, och i stansar för fosforbrons blev tiden
mellan slipningarna 15 % längre. Bästa
resultatet erhölls med en plunge vid pressning av
metallpulver, då livslängden för det nya stålet
blev fyra gånger så stor som för det tidigare
använda stålet med hög kol- och kromhalt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 45 1289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
