Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - STF november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilt för de yngre, att radikala organisationsgrepp
har måst tas för att ej föreningen skulle splittras.
Det nu framlagda förslaget bygger på STF:s
stadgar från 1954 och betyder egentligen endast ett
konsekvent genomförande av de intentioner som har
legat bakom dessa. I toppen skall som förut finnas
dels STF dels CF (Civilingenjörsförbundet). Dessa
vilar på primärorganisationer, en för varje slag av
fackavdelning som finns vid de tekniska
högskolorna. Alla medlemmar i primärorganisationerna blir
automatiskt också medlemmar i STF och kan om
de så önskar vinna medlemskap i CF.
Primärorganisationerna har och skall ha en
vidsträckt självbestämmanderätt som dock förutsätts
bli brukad med hänsyn så att ingen medlems
berättigade krav på personlig frihet blir åsidosatta.
Inom föreningen skall finnas grupper som
omhändertar intressen som inte helt kan tillgodoses inom
en primärorganisation. Dessa grupper som i flera
fall redan har stor betydelse och uträttar ett gott
arbete skall stödjas av STF. Avdelningen Grafisk
Teknik samt Sifeo förutsätts bli ombildade till
grupper. Bildning av nya grupper skall uppmuntras.
Slutligen skall föreningsavgifterna avvägas så att valet
av anslutning icke blir en ekonomisk fråga av större
betydelse.
Till detta förslag anslöt sig i många inlägg
representanter för nära nog alla delsammanslutningar.
Man är medveten om att förslaget är en
kompromiss, men man är nu för första gången på alla håll
villig att göra uppoffringar för att därmed främja
sammanhållningen, samarbetet och arbetet mot
gemensamt mål.
De närvarandes känslor av uppriktig lättnad,
tacksamhet och glädje över att en lösning av
organisationsfrågorna nu synes vara i sikte sammanfattades
till sist av Alf Grabe: "Som gammal ordförande i
STF vill jag säga att jag har under de gångna
decennierna med sorg sett att det varit så splittrad
organisation inom ingenjörernas kår. Det är enligt
mitt förmenande väsentligt att det finns en
organisation som kan uppträda med pondus inför
statsmakter och andra att säga teknikens mening. Det
har vi inte haft under de senaste decennierna. Med
glädje hälsar jag detta organisationskommitténs
utlåtande vars strävan varit att få fram en enhet eller
få fram ett organ som verkligen kan säga teknikens
mening om saker och ting. Det är säkerligen ett
oerhört arbete som ligger bakom. Jag har inte haft
tillfälle sätta mig in i detaljer, men den allmänna principen
och tendensen hälsar jag med utomordentlig glädje.
Efter detta tog deltagarna med liv och lust upp en
diskussion av STF:s stundande 100-årsjubileum.
Herbert Prollius, jubileets sekreterare, talade om
planerna.
Den 6 juni på kvällen anländer deltagare, gäster
och vänner och samlas till en lätt, informell
introduktionssammankomst eventuellt ined damer och
dans på Tekniska Museet. Den 7 på förmiddagen tar
STF emot gratulationer på Brunkebergstorg, varpå
jubileet firas på Konserthuset med musik samt tal
av STF:s ordförande, Erik Rudberg och Edgar B
Schieldrop. Högtidlig bankett förläggs till
Stadshuset, där jubileet avslutas, Nim 6 öppnas och Nim 7
annonseras. Nim 6 skall pågå den eller de
påföljande dagarna och ordnas av delorganisationer och
grupper under central samordning avseende lokaler
osv. Ett motto för Nim 6 har diskuterats men man
har ej funnit något bättre än "Varthän" som ej är
bra nog. Damprogram ordnas bl.a. med hjälp av
Föreningen för Medicinsk Fysik och Teknik. Under
diskussionen kom många goda uppslag fram. SVR
t.ex. ämnar inlemma Wasa-lyftet i festligheterna.
Vid stämman fick John Faerden och Hans
Äker-blad STF:s silverplakett. Båda har en lång tjänst
1 föreningen bakom sig. Faerden började som
suppleant i avdelning I:s styrelse 1950 och var senast
STF:s ordförande 1957—1960. Äkerblad började än
tidigare, nämligen 1943. Han har varit medlem av
STF:s arbetsutskott i åtta år i följd fram till i år
och var den senaste treårsperioden föreningens vice
ordförande. Både Faerden och Äkerblad har gjort
stora insatser och kanske främst ägnat sina krafter
åt organisationsfrågan, dels inför de stadgar som
antogs 1954, dels därefter för att omforma föreningen
efter dessa stadgar. Föreningens lokalfråga har varit
en annan stor och besvärlig arbetsuppgift. Carl
Jacobsson tackade och överlämnade och John Faerden
svarade med att citera Albert Engström:
Teknikens, verklighetens bästa män
med höga ideal i hjärtat gömda
ha alltid visat oss det bästa sättet
att göra anden till materiens herre
igen, för varje gång vi lupit fara
att av dess hemska makt förintas helt.
och anknöt till den aktuella situationen "Även om
man inte alltid känner sig lika full av tillförsikt som
Albert Engström om vår förmåga att göra anden till
materiens herre ocli icke tvärt om, så vill jag dock
hoppas, att det mål i denna anda, som uppställdes
av våra företrädare inom Svenska
Teknologföreningen skall besjäla oss själva när vi nu går att ändra
föreningens organisation. Jag vill också uttrycka den
förhoppningen, att organisationen blir sådan att den
ger fullt utrymme åt det enskilda initiativets och
föredömets stolla hävdande av den mänskliga
viljans roll."
Sammanträden
Att Asea är ett föredöme när det gäller att ordna
visningar kunde åter konstateras då Tekniska
Fysikers Förening och Atomteknikgruppen onsdagen den
2 november gästade Västerås och
atomkraftlaboratoriet. Curt Mileikowsky och Sigvard Thulin
berättade och visade. För prov tillverkade delar till R3/
Adams reglerdon utmärkes av noggrant materialval,
exceptionell ytfinhet och mycket fina toleranser som
allt krävs för full driftsäkerhet utan smörjning ocli
i tungt vatten. Problem i gamle Adam hade initierat
studier av aluminiums korrosion i en tryckslinga vid
250°C och under 60 at tryck. Bränslekutsar av U02
tillverkas pulvermetallurgiskt dvs. pressas, sintras
och slipas. Kutsarna matas in i kapslingsverkstaden,
som hålls hermetiskt avskild från den
uranbemäng-da kutsfabriken. En sats på 4 t bränsleelement för
reaktorfysikaliska mätningar och för Studsviks
noll-effektreaktor är under tillverkning.
I en glasapparatur studeras hur en
toriumuppslam-ning beter sig vid kokning med den effekttäthet som
kan förekomma i en homogen reaktor. Bildad
knallgas förbränns stillsamt med en nickelkatalysator.
Upparbetning av 5 t/år kärnbränsle klaras i en
pulserande exlraktionskolonn som är så liten att den
ryms på ett ordinärt laboratoriebord.
Vid middagen skildrade Mileikowsky bl.a.
kärnkraftekonomens hårda lott. Hur skall man kunna
göra hållbara kalkyler på kärnenergiområdet när en
så tekniskt välbeprövad faktor som kolpriset under
en tioårsperiod nyckfullt svänger inom förhållandet
ett till två. Till sist intonerade även han vårt
kärnkraftarbetes credo "Jag tror på den svenska linjen
under förutsättning att . . ."
Produktiviteten är död leve effektiviteten
meddelade Erik Ruist, fil. dr och industriekonom vid Sifeos
1292 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
