Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - STF november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ca 1 M£ går till forskning, som direkt berör
verkstadsindustrin, vilket motsvarar 2 Mkr. för Sveriges
7 milj. invånare. National Engineering Laboratory
har 550 anställda, varav hälften sysslar med
verkstadsteknisk forskning. Det skall byggas ut till 800
anställda. Production Engineering Research
Association arbetar med produktionstekniska problem.
I ett "estradsamtal" under John Faerden, AGA,
hölls kortare föredrag av Gregory Ljungberg, IVA,
Nils Lundqvist, Alde Nilsson, Asea, och Nils Gustav
Rosén, Statens Tekniska Forskningsråd.
Forskningsrådet ger årligen 150 000—200 000 kr. till
verkstadsteknisk forskning. Man söker få fram
forskare genom att ge forsknings- och resestipendier.
Bidrag kan ges även till forskare i privata företag
och en verkstadsteknisk nämnd skall tillsättas inom
rådet.
Alde Nilsson ville gärna att Asea och Husqvarna
skulle samarbeta via centrala instanser. Asea mottar
med glädje forskningsuppdrag och ger spridning åt
resultaten.
Enligt Nils Lundqvist borde ett gemensamt
branschforskningsinstitut med laboratorieutrustning kunna
lösa många problem åt företagen. Handelsministern
är positiv och hade lovat en utredning (Tekn. T.
1960 s. 1234). Mekanförbundets verkstadsavdelning
saknar laboratorieresurser och kan enbart samla och
presentera information från olika företag.
Gregory Ljungberg kartlade de forskningsresurser
som finns inom och utom IVA. Ett verkstadstekniskt
institut bör bildas på mönster av redan existerande
institut och kan bl.a. tjäna som en plantskola för
utbildat och kunnigt folk som så småningom söker
sig ut i industrin.
Bengt Kleman, FOA, talade om infrarödteknik (IR)
inför ca 150 medlemmar av SER fredagen den 11
november. Det aktuella våglängdsområdet är 1—15 u.
Vid aktiv IR belyser man objektet med en
infra-rödstrålare, vid passiv IR får objektet stråla av egen
värme. Detektorer är termoelement och bolometrar,
en modern variant av den senare är
termistorbolo-metern.
Som fotokonduktiva detektorer används
halvledare, blysulfid, germanium och indiumantimonid.
Bly-sulfiden är användbar ända ned till
rumstemperatur. Detektorn måste i allmänhet vara kyld för att
dess eget värmebrus ej skall överrösta signalen.
De-tektorerna placeras i fokus på speglar eller linser.
Bildomvandlare för IR, även de kylda, omvandlar
infrarödstrålning till synliga bilder. Sådana
bildomvandlare används industriellt för analys av
temperaturfördelningen hos olika objekt exempelvis för
indikering av överhettning i packboxar på
järnvägsvagnar.
Passiv IR används även för lokalisering av
kancer-tumörer, kollisionsvarning i flygtrafik,
väderleksrap-portering i satelliter, lokalisering av fiskstim etc.
Den aktiva IR tillämpas i dörröppnare,
styckeräknare på bandtransportörer, för vakthållning osv.
Större delen av diskussionen ägnades åt hur man
med IR kan lokalisera fiskstim.
SER fortsatte fredagen den 18 november med
kraftteknik, rörturbinaggregatet på 3,5 MW i Skogsforsen
och Lettens pumpkraftverk. Om det förra talade C E
Olsson från Yngeredsfors Kraft AB och om det
senare John Fletscher och Sven Berling, Uddeholms
AB.
Lettens huvudsakliga ändamål är
långtidsregleringen, dvs. säsong- och flerårsreglering, men stationen
utnyttjas även för korttidsreglering.
Pumpkraftstationen har redan visat sig uppfylla de ekonomiska
förväntningar man ställt på den. Fletscher väntade
sig ändå större nytta. Dels kommer en övergång
till mera värmekraft och särskilt då atomkraft att
lägga mera reglerarbete på vattenkraften. Dels torde
avsättningsmöjligheterna för sekunda kraft komma
att minska i framtiden.
Berling redogjorde för den konstruktiva
utformningen av pumpkraftstationen och omtalade att
stationens totalverkningsgrad är så hög som 75 •%.
Stationen är på nominellt ± 36 MW i två aggregat. Det
tar ca 20 min att växla från pumpning till
generering, men längre tid att växla i andra riktningen
eftersom ingen utbromsning finns vid generatordrift.
För den direkta driften räknar man med en
maskinist per skift; total bemanning är tio man.
Vid SKR:s sammanträde onsdagen den 16
november talade Erik Haeffner, AB Atomenergi, om
kemiteknikens roll vid kärnenergins utnyttjande och då
speciellt om framställning av uran ur malm och
plutonium ur använda bränsleelement samt renhållning
av tungvattnet i en reaktor.
För isolering av uran används nästan överallt i
världen den franska tekniken som i princip består
i utlösning av uranet med svavelsyra, dess extraktion
ur lakvätskan med tributylfosfat och en omfattande
reningsprocess som ger tillräckligt ren
urantetra-fluorid. Denna reduceras slutligen till metall med
kalcium. Den svenska tillverkningen i Ranstad
kommer att i huvudsak följa detta schema.
I en tungvattenreaktor, såsom Ågesta-reaktorn, är
det nödvändigt att vidmakthålla tungvattnets
kvalitet då annars diverse svårigheter, bl.a. korrosion,
uppstår. Hålls vattnet fritt från klorjon och syre och
vid ett pD på 9—10, blir korrosionen i
reaktorhärden obetydlig. Joner som kommer in i vattnet
avlägsnas genom att en del av det cirkulerande
vattnet får passera jonbytarfilter. En viss halt av löst
deuterium håller vattnets syrehalt låg och dess pD
justeras med ND3.
Vid isolering av plutonium ur använt bränsle löser
man detta i salpetersyra, varefter plutoniet isoleras
genom en serie extraktioner. Detta arbete måste
utföras inom strålskydd på grund av närvaron av de
högaktiva klyvningsprodukterna, och man måste
hela tiden se till att kriticitet inte uppstår.
Avdelningen för Lantmäteri fick tisdagen den 22
november åhöra ett estradspel om ett aktuellt
plan-och fastighetsbildningsproblem, vilket bl.a. skulle
belysa det i många fall svåra valet mellan stadsplan
eller byggnadsplan för en snabbt växande kommuns
planering av viss centrumbebyggelse. Olika roller
spelades av Ingvar Lidskog, Vallentuna, Anders
As-sis, Lidingö, Bernt Mattson, Huddinge, Bertil Hjelm,
Norrtälje, Låge Knape, Sollentuna, och Bengt
Eklund, Täby.
I pedagogiskt syfte blev pläderingarna mycket
fullständiga och åhörarna fick ett starkt intryck av
frågans betydelse. Knape och Assis talade för
stadsplan men på slutet avslöjade Lidskog att man i det
verkliga fallet bakom spelet (Vallentuna) hade valt
byggnadsplan vilken bl.a. ges fördelarna att
avstyck-ningar kan göras, att planen blir billigare för
kommunen och att rättsverkningarna blir mindre.
På Svenska Arkitektföreningens sammanträde
måndagen den 21 november talade Erik Lundberg,
professor vid Konstakademien, om "Naturvård". Han
ansåg ämnet naturvård och landskapsplanering inte
har fått tillbörligt utr3’mme i arkitektens utbildning.
En arkitekt kan mycket om trä, tegel, betong och
plast men känner oftast föga till om vegetationen
och dess problem. Att uppfatta trädet, växten och
1294 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
