Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - STF november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
örten som ett väsentligt planeringselement måste bli
naturligt för arkitekten.
I sin egenskap av naturvårdskonsulent vid åtskilliga
kraftverksbyggen i Norrland har Erik Lundberg stor
erfarenhet av dessa problem och han visade i ord
och bild hur man går till väga vid det praktiska
naturvårdsarbetet.
De norrländska kraftverksbyggena är omfattande
projekt och innebär stora ingrepp i naturen och
naturvården bör därför sättas in på ett tidigt
stadium i projekteringsarbetet. Naturvårdarens
uppgifter är huvudsakligen av två slag: en förebyggande
planering och en efterplanering. Den förra innebär
deltagande i uppläggningen av och
rekognosceringsarbetet för ett kraftverksbygge där man skall tillse
att inga oersättliga värden går till spillo. Den senare
uppgiften innebär att reparera de skador som
uppstått i naturen. I denna del av arbetet kan en i
landskapsplanering utbildad arkitekt göra en stor
insats. I en serie mycket instruktiva bilder visade
Lundberg hur han själv lyckats genomföra en total
omgestaltning av ett söndertrasat och skövlat
landskap. Till avslutning gav Lundberg följande
elementära råd för detta slag av arbete: "Planera inte vid
ritbordet utan gå ut på platsen, lär av naturen och
utnyttja dess förutsättningar i det skapande arbetet".
Svenska Bergsmannaföreningen hörde fredagen den
25 november Nils H Magnusson tala om sitt
specialområde, tillgångarna på järnmalm i Mellansverige.
Den internationella geologkongressen har beslutat
utge en karta över Europas järnmalmsförekomster.
Magnusson har tagit detta område på sin lott för
en nyinventering av förekomsterna, tabell 1.
Den påfallande stora stegringen av redovisade
malmreserver sedan 1943 förklarade han bero på en
intensiv prospektering i samband med ett ökat
allmänt intresse för inventering av förekomster. Vidare
hade man gjort en geologisk komplettering av från
luften utförd prospektering. Slutligen kan man nu
räkna med malmer med lägre järnhalt som
brytvärda med hänsyn till anrikningsteknikens
utveckling.
Tabellen upptar endast i dag brytvärd malm,
sålunda är t.ex. Smålands Taberg, som innehåller minst
150 Mt malm med en järnhalt av 32 %, inte
medtagen, och om man kan godta lägre järnhalter,
kommer på det hela taget en mycket stor ökning att
kunna konstateras.
För närvarande bryts ca 6,5 Mt malm om året,
vilket skulle innebära att reserverna skulle räcka 100
år med nuvarande brytningstakt. Man torde dock
kunna räkna med en avsevärt större brytning, och
därför blir livslängden sannolikt avsevärt kortare,
men talaren ansåg det inte otroligt, att man skulle
kunna avslöja nya fyndigheter även om stegringen
under 1960-talet sannolikt skulle bli mindre än
under 1950-talet.
Det visar sig att fosforrika malmer endast
förekommer i Grängesberg, Blötberget och Idkerberget. Av
Tabell 1. Uppskattning av tillgångarna på
mellansvensk järnmalm
1943 Malm Mt Fe Mt Malm Mt 1960 Fe Mt Fe ’lo
Kvartsrika malmer ... 145 312 104 33
Skarnmalmer ......... 49 80 26 33
Manganrika malmer .. 19 95 31 33
Apatitmalmer ......... 170 164 94 57
Summa 380 125 650 255
de fosforfattiga reserverna förekommer 90 % inom
begränsade områden, och Magnusson ansåg att man
har föga hopp att hitta ytterligare sådana utanför
dessa områden.
Talaren visade en av honom uppgjord karta över
de centrala delarna av Bergslagen, i vilken inritats
en etageindelning av malmförande lager. Han hade
där angivit manganrika malmer, kvartsrandmalmer,
kvartsrika skarnmalmer, kvartsfria skarnmalmer
samt apatitmalmer. Han framlade väl genomtänkta
teorier över den geologiska bildningen av dessa olika
etager och visade hur rörelser i undre skikt har
kunnat påverka veckningen och förorsakat olika
fenomen, som mer eller mindre gynnat malmbildning.
Genom samarbete med Flygtekniska Föreningen fick
flygarna inom Föreningen för Skeppsbyggnadskonst
och Flygteknik två intressanta föredragskvällar
under november. Vid den första, onsdagen den 9,
talade två framstående gasturbintekniker från
England, G S Hooker, Bristol Siddeley, och A A
Lom-bard, Rolls Royce Ltd, och visade filmer från
provningen av firmornas flygplan.
De båda firmorna är häftiga konkurrenter och
man emotsåg med viss spänning debatten om
bästa motorlösningen för VTOL-flygplan.
Föredragshållarna visade sig dock kunna diskutera ämnet i en
gemytlig anda av samförstånd på många punkter,
även om åsikterna om vissa fundamentala principer
gick isär.
Hooker inledde med en presentation av
VTOL-mo-torn Bristol Siddeley BS 53, vilken installeras i det
nya attackflygplanet Hawker P 1127. Denna motor är
av turbofantyp (dubbelstrålsmotor) med
sekundär-luftskompressorn placerad längst fram, samt utrustad
med två "byxrörsutlopp", ett främre och ett bakre.
Motorn har således på sidorna fyra gasutlopp, med
vridbara munstycken, så att strålen kan riktas bakåt
för framdrift eller rakt nedåt för att ge lyftkraft.
Man kan även rikta strålen i olika vinklar snett
bakåt, för erhållande av kortast möjliga startsträcka.
Hooker pläderade över huvud taget för att man
utnyttjar en och samma motor för både framdrift och
vertikallyft.
I nuvarande utformning kan BS 53 ej ha
efter-brännkammare, men Hooker visade en modifikation,
där det främre byxröret bibehålls utan
efterbränn-kammare, men det bakre ersätts av ett rakt
utloppsrör, anslutet till ett centralt nedåtriktat
utloppsrör och en bakomliggande konventionell
efter-brännkammare. Med en ventil i utloppsröret kan
föraren välja antingen vertikal lyft utan
efterbränn-kammare eller framdrift med eller utan sådan.
Hooker förklarade att han ej tror på VTOL-flygplan
med lyftfläktar inmonterade i vingarna. Om man
skall ha rena lyftmotorer enligt Rolls Royce i
framtidens trafikflygplan, så är det mycket fördelaktigt
att kombinera dessa med framdriftsmotorer av typ
BS 53, som då kan hjälpa till att bära sin egen vikt
vid start och landning.
Lombard talade givetvis varmt för den välkända
Rolls Royce-principen. Enligt denna kombineras ett
antal rena lyftmotorer med mycket lågt förhållande
vikt-lyftkraft med separata framdriftsmotorer.
Föredraget inleddes med en beskrivning av Short SC 1.
Inom en snar framtid har man fått fram
turbojetmotorer för vertikalmontage, som ger
lyftkrafts-viktskvoten 20:1. Ett flertal utkast till militära och
civila flygplan som utnyttjar sådana lyftmotorer
visades. Han skisserade även nya lätta lyftmotorer
enligt turbofanprincipen, med vilka man bl.a. hoppas
kunna bemästra det besvärliga bullerproblemet vid
start och landning med VTOL-jetflygplan.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 45 1295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
