- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1304

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 47 - Sprängning med ammoniumnitrat, av Lars-Olov Larson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samma laddningshöjd i borrhålet som
spräng-kapseln vid dynamitskjutning.

Placering av tändladdningen i
borrhålsbottnen har fördelen att AN-oljeladdningen kan
göras i ett moment. Som vanligt medför
tandning från toppen risk för "ryckare" i salvan.
Svagare sprängämnen än dynamit bör inte
användas som tändladdning, och man bör tillse
att AN-oljan kommer i intim kontakt med
tänd-laddningen.

Vanlig asfaltimpregnerad krutstubin kan efter
en tid i ett laddat borrhål skadas av oljan i
sprängämnet enligt undersökningar som gjorts
av LKAB, Kiruna.

Detonationshastighet och detoiiationsstabilitet
Detonationsliastigheten för AN-olja beror på
flera olika faktorer. Som redan nämnts måste
tändladdningens styrka vara tillräckligt stor
för att nitratet skall detonera med maximal
hastighet. Erfarenheten har visat att
detonationsliastigheten blir större i grövre borrhål.
Vidare ger finkornigt AN högre hastighet än
grovkornigt, då AN-oljedetonationen har
ytreaktionskaraktär.

Om AN-oljas detonationsstabilitet råder
delade meningar. Hittills gjorda erfarenheter visar
att om sprängämnet blandas med omsorg och
laddas noggrant, detonerar det även i mycket
långa smalliål med god stabilitet.

Rapporterade detonationsavbrott beror på
in-liomogen blandning av sprängämnet,
luftproppar i laddningen, vattenskada på en del av
laddningen i borrhålet eller olämplig
pack-ningsgrad, i vissa fall beroende på
kornstorle-ken hos den kvalitet av AN som använts.
Tryck-luften kan innehålla vatten, varför man då
detta misstänks bör sätta in en vattenavskiljare
nära aggregatet.

AN-oljas överslagsförmåga i ett borrhål är
liten. Överslagsrisken mellan borrhål i t.ex. en
kil är mycket liten.

Sprängverkan

Då hittills AN-skjutningarna i driftskala gjorts
med samma hålsättning som beräknats för
dynamit och med likvärdiga resultat beträffande
styckefall och indrifter, synes AN-oljas
sprängverkan i praktiken vara densamma som
käpp-laddad dynamits.

AN-olja ger en packningsgrad av 1,05—1,15
vid normalt laddningstryck (ca 1 at ö). För
käppladdad dynamit är motsvarande värde 1,0
—1,2, medan apparatladdad dynamit ger
packningsgrader på 1,3—1,5. Apparatladdad
dynamit är något överlägsen AN-olja. För
närvarande anser kommittén att AN-olja väl kan ersätta
käppladdad dynamit.

Spränggaser

Vid AN-sprängningar under jord är det främst
halten av kväveoxider i spränggasen som
intresserar, då koloxidmängderna är obetydliga
jämfört med den mängd som uppstår vid
dynamitskjutningar av motsvarande storlek.
Medan dynamit ger 0,025 vol-% CO, ger AN-olja

Kvoveojcider som NOz
g/m1
O,o* "

Fig. 3. Viel detonation av AN-olja utvecklade
kväveoxider och antalet LFB-patroner (diameter 22 mm.
längd 165 mm) i tändladdningen. Högsta tillåtna
mängd är 0,05 g/m3 blandade kväveoxider eller 0,01
g/m3 N02. Dynamit ger 0,01 g/m3 kväveoxider
räknade som N02.

bara 0,006 vol-%. Från utländskt håll har väckts
farhågor beträffande underjordsanvändningen
av AN-olja just med tanke på giftiga nitrösa
gaser.

Systematiska provskjutningar har gjorts och
görs alltjämt. Vid dem har man varierat de
faktorer som kan tänkas inverka på
gassammansättningen. Parallellt har gasprov tagits
direkt från driften. Hittills har man inte kunnat
påvisa högre halt av N02 än att den vid normal
ventilation och normala utvädringstider gått
ned gott och väl under tillåtet värde 0,0003 %
vid 8 h exponering under arbete.

Spränggassammansättningens beroende av
olika faktorer är klargjord, men ytterligare arbete
återstår innan exakta uttalanden kan göras.
Svårigheten har också varit att finna en
tillförlitlig provtagningsapparatur inom rimlig
ekonomisk gräns.

Spränggaserna vid AN-sprängning påverkas av:
tändladdningens storlek och styrka; vid
användning av en tändladdning med högre
deto-nationstryck, t.ex. pressad pentvl, fordras
mindre mängd (fig. 3);
vattenhalten; större vattenhalt (över ca 4 %)

i sprängämnet ger sämre kontroll över
spräng-gassammansättningen;

oljehalten; minskas oljehalten i sprängämnet
under den för syrebalans (5,5—6 vikt-%), ökar
N02-lialten i detonationsprodukterna; stor
sy-reunderbalans ger ökad koloxidhalt;

saltets kvalitet och dess konditionering
inverkar otvivelaktigt på gassammansättningen, hur
är ännu inte klarlagt; dess densitet,
packningsgrad, inneslutningsgrad m.m. har obekant
inverkan.

Då det är viktigt att sprängämnet har rätt
oljehalt, ställer AN-kommittén höga krav på
blandningens effektivitet vid underjordsanvändning
av AN-olja. Tillsvidare rekommenderar den att
försiktighet och tillämpning av lokalt gällande
utvädringstider m.m. iakttas även vid
användning av AN-olja under jord.

1304 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free