- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1305

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 47 - Sprängning med ammoniumnitrat, av Lars-Olov Larson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Säkerhet mot ofrivillig detonation

Oblandad AN betraktas som konstgödsel och
hanteras därefter. Färdigblandad AN-olja
betraktas som sprängämne i transportklass D, för
vilket fullständiga föreskrifter finns.
AN-kom-mittén har genom egna och andras erfarenheter
fått uppfattningen att AN-olja är ett mycket
säkert sprängämne.

Påborrningsprov, utförda inom Bolidenbolaget
med såväl stukad som hel borr, kall såväl som
uppvärmd borr under både torr- och
våtborrning på olika AN-blandningar, visar
AN-spräng-ämnets okänslighet för mekanisk påverkan, då
vid 165 försök ingen detonation erhållits.
Senare lär man dock vid Nitroglycerin AB ha
lyckats detonera AN-olja vid påborrningsprov.

Vid friktionsprov gjorda inom LKAB har man
inte lyckats detonera AN-olja ens vid de största
belastningar apparaturen tillåtit.
Påkänningarna har vid dessa försök varit så stora att oljan
i sprängämnet givit rök. Tidigare har AN-olja
provats vid Nitroglycerin AB med motsvarande
resultat i den där använda apparaturen.
Friktionsmaterialen har anpassats efter vad som
kan tänkas förekomma i praktiken, nämligen
stål, aluminium och granit. Slutsatsen synes
vara att AN-olja är okänslig för i praktiken
förekommande friktionspåkänningar.

Fallhammarprov enligt den i praktiken
vanligen använda metoden för gradering av
sprängämnens känslighet har i Sverige inte givit
detonation av AN-olja i befintliga apparater
(tabell 2).

Påskjutningsprov enligt en vid FOA utarbetad
metod har givit en viss gradering av AN-oljas
känslighet. Vid försöken skjuts
aluminiumcylindrar med hög hastighet mot ett
sprängämnespaket. AN-olja har då detonerat vid
projek-tilhastigheter av storleksordningen 1 700 m/s
(gevärskula 800 m/s). På grund av dessa försök
sägs AN-olja ha mycket god
hanteringssäkerhet, jämförbar med trotyl eller bättre.

Vid hastig uppvärmning sönderdelas AN-olja
på samma sätt som AN enbart, om blandningen
inte är väl innesluten.

Tabell 2. Några sprängämnens känslighet vid
fallhammar pr o v

[-Nitro-glycering–]

{+Nitro- glycering-+} halt % Minsta
fallhöjd för detonation cm
Gummidynamit ..... 95 15
LF-IV.............. ____ 45 30
LFB ............... ____ 35 30—10
Dynamit............ ____ 30 40
Nitrolit ............. 6 50
Pentyl, pressad...... ____ — 20
Trotyl, pressad...... ____ — ca 90
AN-olja* ........... .... — >180
Knallkvicksilver ..... 2

* 94,5 °/o AN, 5,5 "/» olja

Elektriska påkänningsprov, utförda vid
hög-spänningslaboratoriet i Uppsala, avsåg dels
de-tonationsrisken vid urladdningar genom
AN-olja, dels alstring av statisk elektricitet i
AN-olja vid dess blåsning genom en laddslang.
Resultaten gav vid handen att AN-olja inte
detonerar ens då den utsätts för så kraftiga
urladdningar att oljan i sprängämnet ger rök.

Vidare visade sig AN-olja ha så liten
relaxa-tionstid att laddslangen eller ledningstrådarna
till en elsprängkapsel omöjligen kan laddas upp
vid ifrågakommande hastigheter i laddslangen.
AN-kommittén förordar dock att
antistatbe-handlad laddslang alltid används även vid
AN-laddning med tanke på tändmedlen i borrhålet
och en tänkbar uppladdning av slangen genom
gnidning mot arbetshandskar och kläder.

Som slutomdöme kan sägas att riskerna för
ofrivillig detonation i AN-olja i praktiken är
ytterligt små. Kommittén anser AN-olja vara så
säkert ur hanteringssynpunkt att frånsett de
ekonomiska fördelarna detta utgör den
starkaste drivfjädern för ett snabbt införande av
AN-olja i praktisk drift. Fortfarande
rekommenderas dock att konventionella
säkerhetsbestämmelser följs med tanke på tändmedlen och
tändladdningen, vilka utgör potentiella risker
ehuru man genom användning av AN-olja
kraftigt reducerat faran för olycksfall vid
sprängningsarbeten.

Brandsäkerhet

Brandfaran i lagerlokaler och centrala
blandningsstationer har bedömts i samarbete med
sprängämnesinspektionen och genom
litteraturstudier. Att oblandat ammoniumnitrat vid
eldsvåda skulle detonera spontant är
osannolikt såvida inte mycket stora kvantiteter (över
100 t) lagras väl inneslutna i en klump, såsom
i fartyg, silor o.d. Vid brand i AN-lager
smälter nitratet. Skum eller sand fungerar icke som
eldsläckare, då AN är självförsörjande med
syre. Riklig vattenbegjutning är det enda
verksamma medlet i sådana fall. Giftiga gaser
bildas vid AN-brand.

Allmänt kan rekommenderas att god ordning
hålls där AN lagras och att det ej lagras
tillsammans med syror, metaller i pulverform,
oljor och andra brännbara kemikalier,
klora-ter, perklorater och liknande material.
Färdigblandad AN-olja lagras i sprängämnesmagasin.

Användningsområden och ekonomi

När käppladdad dynamit används under torra
förhållanden kan i allmänhet AN-olja utnyttjas
med ekonomisk vinst. Denna blir störst vid
ren bergbrytning och utschaktning, vid vilka
sprängämnesåtgången är stor i koncentrerade
salvor, men även vid ortdrivning kan mycket
vinnas med ett lätthanterligt laddaggregat eller
patronerad AN-olja. AN kostar nämligen ca 50
öre/kg mot t.ex. 2,15 kr/kg för dynamit.

Ett komplett laddaggregat för AN-olja kostar
i dag några tusen kronor, men man kan räkna

1305 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free