Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenungsunds Kraftstation
Överingenjör Uno Blomquist, Västerås
Fig. 1. Schema
för proveldstad.
I början på 1950-talet började planerna på ett
ångkraftverk på västkusten att ta mer konkret
form. Det gällde då i första hand att med
hänsyn till kraftnätets belastningsförhållanden och
bränsletillförseln finna lämpliga
förläggningsalternativ. Problemet komplicerades dock av
att önskemål hade framförts om att kraftverk
och brännoljelager skulle placeras i bergrum.
Sedan ett tiotal platser mellan Göteborg och
Uddevalla undersökts, befanns Stenungsund
erbjuda de största fördelarna. Framförallt var
det då de goda hamnförhållandena, ett
tillräckligt stort bergmassiv av god kvalitet och
en riklig tillgång av sötvatten från sjön
Häll-ungen, som var de avgörande faktorerna. För
kylvatten till transformatorer och
turbinkon-densorer fanns tillgång till havsvatten, varvid
man dock tyvärr fick räkna med långa
kylvattenkanaler. Sedan kompletterande
undersökningar utförts om luftens salthalt,
förekomsten av musslor och andra föroreningar i
havsvattnet och landskapets allmänna topografiska
egenskaper med hänsyn till rökgasens
strömning, fördelning och koncentration över de
närmaste omgivningarna, kunde det förbere-
Bearbetning av föredrag i Värmeströmsgruppen inom
Föreningen Mekanik den 11 oktober 1960.
Kylvattens pumpar
621.11
621.311.22
dande projekteringsarbetet med kraftverkets
utformning igångsättas.
Vid detta projekteringsarbete måste stor
hänsyn tas till Stenungsunds betydelse som
bad-och rekreationsort. Omfattande undersökningar
gjordes med hänsyn till risk för luft- och
vattenföroreningar. Häri ingick även en kartläggning
av då rådande luftföroreningar i omgivningen,
för att man skulle få material till senare
jämförelser. Omfattande studier av rökgasens
spridning, koncentration av svaveldioxid och
stoftnedslag utfördes med hjälp av ett
rökgasbild-ningsaggregat och en på berget uppbyggd
provskorsten. Härvid erhölls även ett värdefullt
underlag för bl.a. skorstenarnas dimensionering.
Förundersökningar och
utvecklingsarbete
Förutom nu nämnda rekognosering, som rent
allmänt hade med förläggningsplatsen att göra,
gjordes undersökningar, av i viss mån mer
forskningsbetonad karaktär, direkt betingade
av det aktiva verkets utformning. Själva
bergförläggningen som sådan medförde en del
speciella tekniska problem. Exempelvis måste
hela anläggningen luftkonditioneras för
borttrans-port av utstrålningsvärme från ångkraftverkets
aktiva delar. För utformningen av
kylvattenkanalens inlopp gjordes omfattande
strömningsundersökningar i Vattenfallsstyrelsens
vattenbyggnadslaboratorium i Älvkarleby (Tekn.
T. 1956 s. 199 och 281).
De mest utrymmeskrävande komponenterna i
ett ångkraftverk utgöres av den
ångproduce-rande och ångkonsumerande delen, dvs.
ångpannan och ångturbinen med tillhörande
hjälputrustning. Med hänsyn till de stora enheterna
i Stenungsund och de begränsade
inbyggnadsmöjligheterna var det nödvändigt att få en
pannkonstruktion med minsta möjliga volym.
Svårigheten härvidlag växer med ökad effekt
beroende på att eldstadsvolymen ökas snabbare
än effekten. En första åtgärd var att bygga
pannorna för enbart oljeeldning, vilket
bedömdes som ekonomiskt tämligen riskfritt med
tanke på oljemarknadens utveckling.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 47 1321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
