Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men även om man härigenom fått ett bättre
utgångsläge återstod ett komplex av frågor,
vilka måste lösas, innan allmänna ångdata ocli
aggregatstorlek kunde fastställas. Sålunda
genomfördes undersökningar omfattande de
tyngre brännoljornas förbränningsegenskaper, den
rökgassidiga låg- och
högtemperaturkorrosio-nen, värmeupptagning och värmebelastning i
helt kylda eldstäder. Vidare genomfördes
undersökningar i en specialbyggd proveldstad,
fig. 1 och 2, av olika typer av oljebrännare med
tanke på såväl de mekaniska som de
förbränningstekniska egenskaperna. Härvid var
möjligheten att genomföra förbränningen med
extremt lågt luftöverskott av stort intresse.
Omfattande provserier gjordes också med
olika överhettarmaterial i en för detta ändamål
speciellt byggd högtemperaturugn, fig. 3. 1
ugnen, som eldades med tjockoljor
innehållande föroreningar av svavel och vanadin,
insattes provtuber av olika kvaliteter. Rörens
väggtemperatur reglerades genom invändig
genomströmning av luft. De resultat som erhölls av
dessa prov har varit till stor hjälp för
bedömning av vilka materialkvaliteter som skulle
användas i olika partier av överhettarna.
För själva pannkonstruktionen är det av vikt
att känna strömningsförhållandena på
rökgassidan, speciellt vid stora pannenheter. Av den
anledningen gjordes laboratorieprov på
eldstads- och gasströmningsstråk med i vatten
nedsänkta plastmodeller. Härvid erhölls
strömningsbilder i olika tvärsnitt genom
fotografering av i vattnet tillförda plastspån, som
belystes med en speciell anordning.
På vårt laboratorium utfördes även
strömningsundersökningar över rökgasfördelningen
i verkets närmaste omgivningar i såväl
vatten-som luftmodell. Dessa undersökningar har
visat god överensstämmelse med de verkliga
förhållandena. Av strömningsförsök vid olika
vindstyrkor, fig. 4, framgår rökgasens utseende
vid såväl turbulent som laminär strömning.
Det är inte möjligt att här redogöra för alla
de undersökningar som legat till grund för
projekterings- och konstruktionsarbetet, utan jag
får inskränka mig till att poängtera betydelsen,
för att inte säga nödvändigheten av, att på ett
tidigt stadium kunna få genomföra dylika
undersökningar.
Verkets allmänna planering
Driftförutsättningar för Stenungsundsverket
angav en medelutnyttjningstid av 1 350 h/år vid
105 % utbyggnadsgrad för vattenkraften och
en maximal utnyttjningstid av 3 000 h/år. Vid
bestämning av ångdata för dessa drifttider
hade man att välja mellan ett mer utpräglat
effektverk med låga ångtryck, låg
anläggningskostnad och låg termisk verkningsgrad eller
mer avancerade ångdata med högre termisk
verkningsgrad och i samband med
tryckstegringen ökade anläggningskostnader. En
genomräkning av olika alternativ och olika driftsätt
ledde fram till slutsatsen, att man med tanke
Fig. 2.
Proveldstaden uppställd
i Västerås
Kraftverk.
Fig. 3. Ugn för [-högtemperatur-provning-]
{+högtemperatur-
provning+} av
tubmaterial.
på den framtida utvecklingen borde välja en
mer "energiverksbetonad" anläggning. Några
speciella krav skulle därvid icke ställas på
verket i fråga om snabbstart vid driftstörningar,
men om pann- och turbinkonstruktionerna
ägnades speciell uppmärksamhet i fråga om
utjämning av värmespänningar och med icke
alltför stora vattenvolymer och materialmassor
i ångpannan, borde man kunna vänta en
tillfredsställande insats även vid driftstörningar.
Vidare bestämdes, att Stenungsundsverket icke
skulle utnyttjas för synkronkörning. Efter
dessa överväganden kom även
mellanöverhett-ningsalternativet att diskuteras.
Resultatet av dessa överväganden blev att
1322 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
