Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation. Värmeteknisk instrumentering och reglerutrustning, av Lennart Hanspers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsrum på egna verkstäder. Monteringen har
utförts av Vattenfalls personal med hjälp av
1 à 2 ledande montörer från leverantören, som
därigenom kunnat utöva en av garantiskäl
önskvärd kontroll.
Nämnas bör också att anläggningen
innehåller ett rätt stort antal Källe-regulatorer för
skilda uppgifter.
Instrumentering
Alla mätvärden till kontrollrummet överförs på
elektrisk väg. Viktigare mätvärden, bland annat
alla som används för reglerutrustningen,
omformas i särskilda mätvärdesomformare till en
likström, proportionell mot mätvärdet. I övrigt
används för tryckmätning i stor utsträckning
bourdonrörsmanometrar med
ringrörspotentio-metrar och för temperaturmätning
motståndstermometrar, där så är möjligt, och inom högre
temperaturområden termoelement.
Av säkerhetsskäl har vissa mätutrustningar
dubblerats. Detta gäller bland annat
domnivå-mätningen och ångtemperaturmätningen i
högtrycks- och lågtrycksångledningarna. Av
samma skäl har man strävat efter att skilja på
givarna för mät- och reglerutrustningarna och
givarna för skyddsutrustningen.
I kontrollrummet är huvuddelen av de
indi-kerande instrumenten placerade på
manöver-pulpeten. På kontrolltavlan finns en grupp
huvudinstrument i stort format tillsammans med
alla registrerande instrument och ett fåtal
instrument med mätställesomkopplare som
installerats huvudsakligen för att ge mätvärden
för statistikändamål.
För registrering av temperaturer användes ett
antal potentiometerskrivare för sex eller tolv
mätpunkter. En liknande skrivare användes
även för pH, 02 och ledningsförmåga i
matar-vattnet. Övriga skrivare är linjeskrivare, i regel
i två- eller trelinjeutförande.
Rökgastemperaturer
Eftersom temperaturfördelningen i de stora
rökgasstråken kan vara ganska ojämn, används
en medelvärdesmätning av
rökgastemperaturerna. I varje mätsektion har installerats fyra
termoelement, två upptill och två nedtill i
gasstråket. För att avbrott i en givare ej skall
medföra avbrott i hela mätningen har
termoelementen parallellkopplats. Olikheter i inre motstånd
har kompenserats genom justermotstånd.
Kopplingslådan för termoelementen har utformats
så, att man på ett enkelt sätt kan koppla isär
termoelementen och bestämma
temperaturfördelningen över stråket.
Domgodstemperatur
Under senare delen av startperioden är det
värmespänningarna i domgodset som bestämmer
hur snabbt tryckupptagningen i pannan kan
ske och därmed starttidens längd. Det har
därför ansetts värdefullt att genom mätningar
kunna bestämma dessa värmespänningar för att
verifiera utförda beräkningar och för att ej
förlänga starttiden genom onödigt stora
säkerhetsmarginaler. Med hänsyn till den höga
temperaturen, ca 330° C, kan några direkta
töjnings-mätningar ej komma ifråga. I stället mäts
godstemperaturen på domens insida och utsida samt
i gavlarna, där godstjockleken är störst, även
mitt i godset. Mätningarna sker såväl under
som över normal vattennivå. För mätningarna
används totalt 17 termoelement av
Chromel-Alumel, insatta i uppborrade hål. Lödstället är
insvetsat i en metallkropp, utformad efter
hålets botten, och tryckes mot godset med hjälp
av fjädrar. Under provdriften har en
tolv-punktspotentiometerskrivare använts för att
kartlägga temperaturfördelningen under olika
driftförhållanden. På basis av dessa
undersökningar skall sedan göras en permanent
installation av ett indikerande instrument, som
visar temperaturdifferensen mellan två utvalda
punkter.
Plåttemperatur i luftförvärmare
Plåttemperaturen i luftförvärmarnas kallare
delar mäts kontinuerligt med
motståndselement, kopplade till indikerande instrument
genom anslutning över strömavtagare under
luftförvärmarna. På basis av denna mätning kan
man avgöra hur mycket luft som skall slussas
1343 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
Fig. 2.
Kontrollrum; manöver-pulpet och
äng-kontrolltavla för
aggregat 1.
Fig. 3. Plan över
biledningsrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
