Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation. Värmeteknisk instrumentering och reglerutrustning, av Lennart Hanspers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lltektrequlalor førvärde Programverk
hålles dålig finfördelning av brännoljan och
därmed dålig förbränning. Därför blockeras
ytterligare nedreglering vid detta värde.
Ytterligare lastminskning får ske genom urkoppling
av brännare.
Normalt regleras brännoljetillförseln till
brännarna och därmed aggregatbelastningen genom
inställning för hand av den gemensamma
bör-värdesställaren för regulatorerna eller genom
handstyrning av reglerventilerna. Dessutom
finns möjlighet att styra regulatorerna från ett
programverk, avsett att användas vid
pålastning för att minska maskinistens arbete och
för att få en jämnare pålastningshastighet. Den
på fig. 6 visade effektregulatorn har ännu ej
anskaffats. Avsikten är att denna skall styras
av frekvensens medelvärde över ett längre
tidsintervall och att aggregatet därigenom
automatiskt skulle bli frekvensstödjande under
perioder med effektkörning.
Luftflöde
Luftflödesregulatorerna styrs av
brännoljeflö-det, fig. 7. För att i viss mån kompensera för
den fördröjning i regleringen som erhålles
genom oljeflödesmätarnas tröghet finns en ten-
densgivning direkt från
oljeflödesregulatorer-na. För att kunna hålla det mycket låga
luftöverskott som är önskvärt och möjligt måste
efter större laständringar en finjustering av
kvotinställningen olja/luft ske med ledning av
0„- och röktäthetsmätarna. Denna finjustering
skulle visserligen kunna ske automatiskt från
02-mätarna, men det har ansetts onödigt att
införa denna komplikation med tanke på de
konstanta förhållanden som i allmänhet råder
ifråga om bränslekvalitet och belastning. Eftersom
luftflödesmätningen sker före luftförvärmarna,
ansågs det onödigt med
temperaturkompense-ring av mätvärdet. Förbränningsluften utgörs
ju av en blandning av ventilationsluft och
friskluft. Det har emellertid visat sig, att
dygnsvariationerna i frisklufttemperaturen inverkar
så pass kraftigt på luftflödesmätningen att en
justering av kvotinställningen olja/luft måste
ske med vissa mellanrum. En utrustning för
temperaturkompensering av
luftflödesmätningen skall därför installeras.
Vid mycket låga laster blir
oljeflödesmätningen mycket osäker, och för att förhindra att
regulatorerna i dylika fall helt stryper
lufttillförseln till pannan har en utrustning för
mini-miflödesbegränsning installerats. Denna
spärrar minskaimpulserna, när luftflödet sjunkit till
ett visst inställt minimivärde.
Drag
Dragregleringens uppgift är att hålla ett
konstant undertryck på några mm vattenpelare i
eldstaden. Dragregulatorerna styrs av
eldstadstrycket med tendensgivning från
luftmängdsregulatorerna, fig. 8.
Matarvatten
Matarvattenregleringen, fig. 9, arbetar enligt
tre-elementprincipen, dvs. vattenflödet regleras
så att det överensstämmer med uttaget
ång-flöde med korrigerande impuls från
vattenståndet i domen. För att få en korrekt
lastfördelning mellan parallellarbetande pumpar mäts
även vattenflödet genom varje pump och
värdet återförs till resp. regulator.
Matarvatten-ventil saknas och vattenflödet varieras genom
ändring av pumpvarvtalet, vilket sker med
hjälp av hydrauliska kopplingar mellan
motorer och pumpar.
Högtrycksångans temperatur
För temperaturreglering av högtrycksångan
finns tre insprutningsställen, fig. 10 och 11,
ett mellan överhettare 1 och 2 och ett på
vardera sidan av pannan mellan överhettare 2 och
3. För insprutningen före överhettare 2 finns
en helt normal reglerkrets, där temperaturen
på ångan efter överhettaren styr regulatorn.
Dessutom får regulatorn styrimpulser från ett
tendenselement, bestående av ett snabbt och ett
trögt termoelement i motkoppling, placerat
efter insprutningsställe!.
De bägge insprutningsställena före
överhettare 3 har skilda reglerutrustningar. Emedan
överhettaren inte är delad på ångsidan, kunde
1345 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
Fig. 6.
Bränn-oljereglering.
Fig. 7.
Luftflödesreglering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
