Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 7 - Nya metoder - Flytande fiskmjölsfabriker, av N Lll - Andras erfarenheter - Hållfasthet hos berg, av Gunnar Isaksson - Glödlampor som ger vitare ljus, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt med råmaterial har endast kunnat anskaffas
från de fiskebankar, som ligger så långt från land
att normala fiskefartyg ej från dem kunnat landa
fångster med tillräckligt god kvalitet. Man har
därför börjat bygga fartygsburna fiskmjölsfabriker som
tar hand om fångsten på fångstplatsen.
Bland de fördelar som uppnås vid flytande
anläggningar må nämnas, att man ombord på trålare kan
utnyttja "bifångsten", dvs. fisk som ej lämpar sig
som människoföda samt fiskavfall såsom huvud,
ryggben och innanmäte, som annars får kastas
överbord. Vidare uppnås större lastkapacitet för
färdigprodukten genom att fiskens vattenhalt, som utgör
ca fyra femtedelar av råvarans vikt, avlägsnas vid
fabrikationsprocessen.
Man kan välja mellan att installera
fiskmjölsanläggningarna direkt i trålfartygen eller att placera dem
i skepp på t.ex. 11 000—13 000 brt och låta dessa
tjänstgöra som moderfartyg för en trålarflotta om
20—30 fartyg.
A/S Atlas i Köpenhamn har under de senaste tre
åren levererat eller fått order på 35 sådana
fiskmjölsanläggningar till såväl trålare som moderfartyg
med avverkningsförmåga varierande mellan 10—700
t råfisk per dygn.
Den danska firman har till Japan levererat
fiskmjölsanläggningar till sju stora ftytande fabriker,
vilkas enda uppgift är att producera fiskmjöl. De
operererar bl.a. i Berings hav, var och en
tillsammans med ca 25 trålare, och kan följa fiskstimmen
i månader. Detta möjliggörs av att det till
fabriksflottan går en jämn ström av försörjningsfartyg från
Japan medförande brännolja m.m. och åter med
fiskmjöl. En sådan flotta sysselsätter omkring 1 000
man. Moderfartyget har en besättning på 300—400
man och var och en av trålarna 10—20 man. Den
första av dessa stora fiskmjölsanläggningar
installerades på M/S "Kinyo Maru" (Frivagten nov. 1961
s. 29). " N Lll
andras erfarenheter
Hållfasthet hos berg
Med storförsök i berg avser man
hållfasthetsprovning in situ med så stora provkroppar, att bergets
normala anisotropi återspeglas i provningsresultaten.
Givetvis kan man i provningarna ej få med inverkan
av alltför stora störningszoner, såsom större
förkastningar och områden med utpräglade krosszoner.
I de vid ett kollokvium i Salzburg i oktober 1961
(Tekn. T. 1961 s. 951) redovisade fallen —
valvdammen Kurobe IV i Japan (Tekn. T. 1962 s. 113),
Europabron vid Innsbruck (Tekn. T. 1962 s. 33) — var
provkropparna av storleksordningen 2—4 m, fig. 1.
För de erforderliga stora provlasterna använde man
hydraulisk utrustning med höga tryck och stor
kapacitet (470 kp/cm2 och 4 000 Mp).
Mätningarna omfattar normalt såväl skjuv- som
huvudtryckspänningar. Man har tillverkat speciell
och omfattande mätutrustning för ändamålet, varvid
hänsyn bl.a. måst tas till personalens och
utrustningens skydd vid brott. Tryckprovningen anses ge
de värdefullaste uppgifterna.
Fig. 1. Horisontalsnitt vid högra
valvdaminsan-fanget vid Kurobe IV-dammen, Japan.
Till storförsök räknas även "tryckkammarprov".
Vid dessa prov undersöker man bergets
deformationer och förmåga att uppta last inne i
färdigspräng-da tunnlar eller schakt. Det är framför allt vid de
alpina kraftverken med stora fallhöjder, som dessa
fullskaleprov har utförts.
Tydligt är, att man har haft bekymmer med
bergets upptagning av anfangskrafterna vid vissa höga
valvdammar och att man nu använder
storförsöks-metoden för att i bl.a. dessa fall vidga sin kännedom
om vad som verkligen sker, då det inhomogena
berget utsätts för stora laster.
Insikten att byggnadsmaterialet berg har mycket
varierande egenskaper och att provning i liten skala
ofta ger missvisande eller helt felaktiga resultat är
knappast ny. Trots att man väl tills vidare får iaktta
viss försiktighet även beträffande storförsökens
felmarginaler, måste man hälsa denna nya inriktning
på prov i stor skala som ett väsentligt framsteg på
vägen mot idealet prov i full skala. Gunnar Isaksson
Glödlampor som ger vitare ljus
I USA har man nu konstruerat glödlampor med
tantalkarbid TaC2 i stället för volfram som glödtråd.
Enligt uppgift håller tantalkarbiden för en
temperatur av 3 200—3 300°C mot 3 000—3 100 för
volfram-tråd. Temperaturskillnaden är visserligen inte stor,
men ljusutbytet växer snabbt med stigande
temperatur inom det aktuella området.
Tantalkarbidlam-por uppges ha 50—100 % större livslängd än
gasfyllda volframlampor.
Tantalkarbid faller sönder i den
kväve-argon-atmosfär som används i volframlampor, men den
har visat sig vara stabil i en blandning av kolväten
136 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
