Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsbilvägarnas utformning och standard, av Lars Hjelmström - Rundvirkets transport med lastbil och traktortåg, av Bo Hedegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
områden, där rationaliseringen av
terrängtransporten förväntas bli genomförd inom
överskådlig tid, kan det exempelvis vara motiverat att
iaktta en viss återhållsamhet ifråga om
utbyggnad av sådana ytterförgreningar i
vägsyste-men, som kräver lång amorteringstid. Vidare
bör man försöka inrätta skogsdriften på sådant
sätt, att lägsta möjliga väg- och bärighetsklass
kan tillämpas på dylika vägar, medan man
däremot vid nybyggnad och upprustning av
stamvägar bör sikta till hög standard, i varje fall
ifråga om vägarnas bärighetsklass.
Rundvirkets transport
med lastbil och traktortåg
De allra första momenten i virkets
transportgång närmast fällningsplatsen — hopsamlingen
och framkörningen genom obanad terräng -—
bjuder normalt på stora tekniska och
transportekonomiska problem. När virket väl
kommit fram till för större transportfordon
lämpade vägar, är förutsättningarna för en
rationellare och mer ekonomisk vidaretransport helt
andra och gynnsammare. Tack vare vägen, som
tillåter trafik med lastbilar och tyngre
hjul-traktortåg, kan man vid den fortsatta
transporten utnyttja den moderna,
landsvägsbundna trafikapparatens kapacitet och
utvecklingsmöjligheter.
Så har också gjorts inom skogsnäringen i hela
vårt land, där särskilt efter andra världskriget
en enorm utveckling ägt rum av
virkestransporterna på landsväg.
Fig. 1. Lastning med fordonsmonterad
hydrauldri-ven linkran. Största tgftmoment är J 800 kpm.
Kapten Bo Hedegård, Falun
634.0.375
Fakta om dagsläget
Kvantiteter. Den totala årskvantiteten
rundvirke, som fraktas på lastbilar och
hjultraktor-tåg, uppgår till nära 25 Mt och utgör 75 % av
landets årliga avverkningskvantitet.
Transportarbete. Medeltransportsträckorna
har ökat år från år, och som riksmedeltal
anger man nu ca 35 km. Med en transportvikt av
nära 25 Mt blir det totala transportarbetet
under ett år ca 850 milj. tonkm. Detta är något
mer än 25 % av hela det transportarbete som
just nu utförs på ett år av alla lastbilar i landet
med en lastförmåga av 4 t och däröver.
Fordonspark. Mellan tio- och tolvtusen
lastbilar — varav flertalet med släpvagnar — och
inemot 2 000 större hjultraktortåg används för
dessa virkestransporter. Vid en jämn
fördelning av frakterna året runt skulle detta stora
antal fordon kunna minskas till mellan hälften
och en tredjedel. I praktiken blir antalet
erforderliga transportenheter väsentligt större,
eftersom körningarna måste forceras starkt
särskilt i de nordligare delarna av landet under
bl.a. senvintern och försommaren.
Utveckling. I stort sett har lastbilens och
traktortågets användning inom skogsbruket följt
samma utveckling som inom det övriga
näringslivet, med stark acceleration särskilt
under 1950-talet. Lastbilen kom först att prövas
i virkestransporter i södra Sverige, där
vägnätet var, och är, tätast, och där flottleder i
allmänhet saknades. Relativt snabbt kom den
sedan att användas i mellersta och norra
Sverige, framför allt för framkörning av virke till
flottlederna. Efter andra världskriget kom
också hjultraktorerna in i bilden med sina
släpvagnståg. Som en naturlig följd av traktortågens
begränsade transporthastighet används de på de
kortaste köravstånden, upp till 15—20 km.
Under de senaste åren har de ökat kraftigt i antal
och transportkapacitet, särskilt i södra Sverige.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
