Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Långsamfiltrering, av Erik Isgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fällig arbetskraft, som kan anförtros
filterrensning, har man försökt mekanisera denna.
Härvid har man vid Londons vattenverk utfört ett
pionjärarbete (fig. 4). Man har konstruerat en
lätt banddriven skrapa. Den avskrapade
sanden transporteras upp i en liten, likaledes
banddriven transportvagn, vilken för sanden
till en gemensam plats i filtret. Vid denna typ
av skumning användes i London för rensning
av ett filter på 4 300 m2 en "sand-skimmer" två
traktorer, en gripskopa, två lastbilar och sex
man.
I Sheffield har man jämfört denna metod med
den manuella rensningen och funnit att ett
filter på 1 700 m2 vid manuell rensning krävt 140
arbetstimmar och vid maskinell rensning 75
arbetstimmar (ca 0,04 h/m2), dvs. praktiskt
taget samma resultat, som vid manuell rensning
i Birmingham. Vinsten med maskinell rensning
är alltså i huvudsak en inbesparing i
arbetskraft, och den kan löna sig, om den manuella
rensningen ej kan bedrivas effektivt. Vinsten
bedöms i London till 10—15 %.
Maskinell filterrensning har introducerats
även i Sverige. Anderberg4 rapporterar försök i
Stockholm med filterrensning med skrapspel
och skopa utan botten, vilken kan tömmas utan
hävrörelse. Efter träning blev
arbetstidsåtgången med skrapspel 34 arbetstimmar för ett filter
om 2 200 m2 (ca 0,02 h/m2). Motsvarande
manuella rensning angavs i Stockholm kräva 120
arbetstimmar (ca 0,05 h/m2).
Tvättning av den avskummade sanden sker
antingen hydrauliskt genom intensiv
vattenspolning eller mekaniskt genom bearbetning i
vatten. Tvättvattenmängden utgör vid
hydraulisk rensning 20—40 m3 vatten per m3 sand och
vid mekanisk rensning tiondelen härav.
Tvättresultatet bedöms efter grumligheten hos
vatten som skakats med tvättad sand. Spolvattnet
från sandtvätten innehåller dels de avskilda
föroreningarna, dels en del fin sand och stoft.
Om recipienten är liten eller känslig, bör
därför spolvattnet först få passera en
avsättningsbassäng.
För ett filter i Ashford Common i London har
man på försök konstruerat en maskin, som
spolar filterbädden in situ, dvs. utan att sand
behöver avlägsnas ur filtret (fig. 5). Maskinen
består av en travers uppbärande ett spolrör
med munstycken som förs ned 15 cm i bädden.
Man spolar under en minut, flyttar maskinen
30 cm och spolar igen. Idén är inte ny; den
tillämpades redan i början av 1900-talet i USA
av Blaisdell6. Maskinen i London har kostat
nära 0,5 Mkr., och denna form av
filterrensning kan ännu ej konkurrera ekonomiskt med
andra metoder.
För svenska förhållanden är vintern den
svåra tiden vid långsamfilterdrift. Skumning
under frostperioden är utomordentligt besvärlig.
Till svårigheten att såga upp och bortskaffa
isen kommer att sandytan fryser vid
blottläggning, vilket kan omöjliggöra arbetet.
Skumning under vatten eller issörja är olustig och
utförs bara i nödfall. Normalt har man därför
Fig. 5. Rensning av långsamfilter in situ med spolmaskin, t.v.
förflyttning, i mitten nedsänkning, t.h. spolning.
filtren nyskummade vid frostperiodens
början, så att de inte behöver skummas förrän vid
vinterns slut.
Om råvattnet är sådant att skumning blir
ofrånkomlig eller om vintern är exceptionellt
långvarig, måste extraordinära åtgärder vidtas,
t.ex. uppluckring av filterhuden genom
krattning under vatten eller sänkning av vattenytan
så att isen kommer att vila på filterbädden och
därefter påfyllning och lyftning av isen sedan
filterhuden störts.
Värmebalans och Isbildning
När lufttemperaturen sjunker under
råvattentemperaturen förlorar filtret värme
huvudsakligen från den fria vattenytan eller, om denna
är isbelagd, genom istäcket. Detta minskar
värmeförlusten väsentligt. Redan vid 0,2 m
istäcke har den blivit mindre än hälften av
värmeförlusten vid fri vattenyta.
Avsevärda värmemängder tillförs
långsamfiltren med råvattnet. Vid en filtrerhastighet av
0,15 m/h tar filtren sålunda emot 150 kcal/m2h
för varje grads temperatur ovan fryspunkten.
I filtren är emellertid vattnet 0°C vid ytan och
varmare närmast sandbädden. Genom
värmeförlusten sänks därför i första hand ytvattnets
temperatur med isbildning som följd utan att
det filtrerade vattnets temperatur påverkas
nämnvärt. Om ej särskilda anordningar
vidtas, motsvarar därför isbildningen på ett
långsamfilter isläggningen av sjöar i allmänhet.
Större delen av Mellansveriges sjöar har en
maximal istjocklek av 50—75 cm.
520 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
