Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Nya metoder - Ftalsyra ur ortoxylen, av SHl - Invers emulsionspolymerisation, av SHl - Neoprenfjädrar för järnvägsvagnar, av BoJ - Normalparaffiner isoleras med molekylsil, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 ct/lb och petrokemisk naftalen (renhetsgrad 99 %)
5,7—6,5 ct/lb. Gängse pris på ortoxylen
(renhetsgrad 95 %) är ca 4,8 ct/lb och den är alltså billigare
än naftalen, om den ger ungefär lika stort utbyte av
ftalsyraanhydrid. Tillgången på den har varit knapp
i USA på grund av stor export, men den kommer att
bli god när de anläggningar för dess framställning
som nu byggs kommer i drift.
Vid de nämnda förfarandena oxideras xylenen i
gasfas; det senaste är emellertid oxidation i
vätskefas. Enligt en metod används svavel eller
svaveldioxid som oxidationsmedel (Tekn. T. 1960 s. 1254)
enligt andra utnyttjas luft. Som katalysator kan
man i senare fallet använda brom och en tung
metall. Till skillnad från gasfasprocesserna kan
vätskefasprocesserna utnyttjas för oxidation även av
meta-och paraxylen till iso- respektive tereftalsvra.
En process av den senare typen med en icke
angiven katalysator lär ge 1,1 kg anhydrid per kg
ortoxylen. Enligt en uppgift kan den ge
ftalsyraanhydrid till ett pris av 8—9 ct/lb (0,92—1,35 kr/kg).
Härvid har man dock räknat med ett utbyte av
1,25 kg anhydrid per kg xylen som hittills uppnåtts
bara i halvstor skala. Det beräknade priset är
tilltalande, då ftalsyraanhydrid nu kostar ca 19 ct/lb
(ca 2,18 kr/kg). ’
Investeringskostnaden för processen uppges vara låg
trots vissa konstruktionsproblem som saknas vid
gasfasprocesserna. Xylenerna oxideras i två steg, först
med luft och sedan med salpetersyra. Såväl denna
som mellanprodukten från första steget är korrosiv
(Chemical Engineering 11 juli 1960 s. 74; 29 maj
1961 s. 48; 12 juni 1961 s.85; 7 aug. 1961 s. 53). SHl
Invers emulsionspolymerisation
Man har nu vänt ut-och-in på
emulsionspolymerisa-tionen och kommit med en ny metod som kan
kallas invers emulsionspolymerisation. Man får härvid
en latex, bestående av submikroskopiska kulor av
en vattensvälld hydrofil polymer, suspenderade i en
hydrofob olja.
Vid vanlig emulsionspolymerisation är en
hydrofob monomer emulgerad i vatten med ett
emulgeringsmedel för olja i vatten, och polymcrisationen
initieras med en vattenlöslig katalysator. Vid invers
emulsionspolymerisation består emulsionen av en
vattenlösning av en hydrofil monomer, dispergerad
i en hydrofob olja med ett emulgeringsmedel för
vatten i olja. Som initiator används såväl
vattenlösliga som oljelösliga katalysatorer.
Bland monomerer, som polymeriserats enligt den
nya tekniken, är parastyrensulfonat,
natriumvinyl-bensylsulfonat, 2-sulfoetylakrylat, akrylamid,
akrylsyra och 2-aminoetylmetakrylathydrokIorid.
Tekniskt sorbitanmonostearat har visat sig vara ett gott
emulgeringsmedel. Bensoyl- och lauroylperoxider är
typiska oljelösliga katalysatorer; i några fall har
man använt vattenlösligt kaliumpersulfat ensamt
eller tillsammans med peroxiderna.
De latex, som erhålls genom invers
emulsionspolymerisation, är mindre stabila än de på vanligt sätt
framställda. De suspenderade partiklarna sätter sig
på några timmar eller några dygn, om latexen får stå,
men de kan hållas i kolloidalt tillstånd obegränsad
tid genom kontinuerlig, svag omröring (Chemical
& Engineering News 18 sept. 1961 s. 59). SHl
Neoprenfjädrar för järnvägsvagnar
I Österrike har man utrustat sitt- och sovvagnar
med cylindriska skivfjädrar av neopren, fig. 1. De
koncentriska neoprenringarna har ändskivor av me-
Fig. 1.
Hjulupp-hängning i
neoprenfjädrar pä
österrikisk
järnvägsvagn.
tall och hålls i läge genom en stålstång i
skivpake-tets mittaxel. Största sammantryckning vid vilande
belastning är ca 20 %.
Under ett års användning har inga fel uppstått och
inget underhåll krävts. Neoprens
självdämpnings-egenskaper gör att stötdämpare kan undvaras. BoJ
Normalparaffiner isoleras med molekylsil
Normalparaffiner från pentan t.o.m. dodekan
framställs nu i kommersiell skala i ett
petroleumraffinaderi i Silsbee, Texas, genom adsorption i en
molekylsil (Tekn. T. 1957 s. 498; 1958 s. 972; 1962 s.
443). Processen, som kallas IsoSiv, har utarbetats
vid Linde Co. Man kan skilja normalparaffinerna
från kolväten med grenade kolkedjor eller ringar
i tung nafta, fotogen och gasolja (Tekn. T. 1961
s. 946). De utvunna paraffinerna blir mycket rena
på grund av molekylsilens stora selektivitet (Tekn.
T. 1959 s. 375).
De grenade eller cykliska kolvätenas molekyler
kan inte tränga in i molekylsilens porer varför de
passerar genom adsorbentbädden.
Normalparaffi-nernas molekyler är däremot så smala att de kan
adsorberas i porerna, varför de stannar i bädden.
De desorberas sedan i ett särskilt processteg och
samlas upp som huvudprodukt. Adsorptionen sker
under tryck och desorptionen genom minskning av
trycket.
Råvaran förvärms och förs in på den vänstra
kolonnen, fig. 1, som tjänstgör som
adsorptionsko-lonn; i den högra desorberas samtidigt
normalparaffiner. När dessa avlägsnats kan kolonnen ånyo
användas för adsorption. De båda kolonnerna byter
sålunda roller med ganska täta mellanrum. De
härvid nödvändiga omställningarna av ventiler sker
Fig. 1.
Flytset»; mo för [-IsoSiv-proces-sen.-]
{+IsoSiv-proces-
sen.+}
860 teknisk tidskrift 1 962 h. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>