Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Pneumatiskt driven kolvrörelse, av Karl-Herman Gistrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pneumatlskt driven
kolvrörelse
Civilingenjör Karl-Herman Gistrén, Stockholm
Det växande intresset för
automatiseringstek-nik har medfört ett ökat behov av
komponenter för drivning av rätliniga rörelser. Sådan
drivning kan åstadkommas på mekanisk,
elektrisk, hydraulisk eller pneumatisk väg. De två
senare drivmetoderna har i allmänhet valts,
eftersom de med enkla komponenter möjliggör
lättmanövrerade rörelser och steglös
hastighetsreglering. Såväl hydrauliken som
pneuma-tiken har sina speciella användningsområden
men valet i övrigt dem emellan har försvårats
av att det pneumatiskt drivna rörelseförloppet
hittills ej varit åtkomligt för objektiva,
beräk-ningsmässiga analyser.
Den utredning som behandlas i denna
uppsats syftar att klarlägga sambanden mellan de
storheter, som påverkar den pneumatiskt
drivna kolvrörelsen. En sådan analys skulle ej blott
kunna utgöra grundval för jämförelser mellan
hydraulik och pneumatik utan även möjliggöra
en vidare utveckling av pneumatiken för såväl
komponenternas konstruktion som
handhavande. Den vore således användbar för säkrare
dimensionering eller val av komponenter som
komplement till hittills använda rent empiriska
metoder.
För komponenternas handhavande är det av
intresse att enkelt kunna bestämma, vad som
inträffar, om driftförhållandena ändras eller
regleringen omställs för en pneumatiskt driven
rörelse. Centrifugalpumpars och fläktars karak-
Utredning vid Institutionen för läran om verktygsmaskiner,
KTH.
Oimsmörjapparat
Fig. t. Schema över försöksanordning för
pneumatiskt driven kolvrörelse; S, och St strypventiler.
621-525
teristikor är exempel på vad som åsyftas. Dessa
karakteristikor visar i diagramform
samhörande värden på flöde, tryck, varvtal samt ofta
även effektbehov och verkningsgrad. Verkan av
en ändring av exempelvis varvtal eller
anläggningsmotstånd kan lätt följas i dessa diagram
och den nya driftpunkten bestämmas. För
pneumatikens del skulle en motsvarande
ka-rakteristika lämpligen åskådliggöra
rörelsehastighetens beroende av last, friktion, mottryck,
ledningstryck och strypareor samt gärna även
verkningsgradens variation och risken för
uppkomst av ryckiga rörelser.
Sedan förloppet av en pneumatiskt driven
kolvrörelse studerats experimentellt under
olika betingelser, gjordes försök att teoretiskt
angripa förelagda uppgifter genom utnyttjande
av kända flödesfunktioner. Rörelsehastigheten
beräknades under ett idealiserat antagande,
men då en vidare matematisk analys visade sig
föga fruktbärande på grund av
flödesfunktionernas komplicerade form, överflyttades
behandlingen av dessa till diagram. En
kombination av diagram resulterade i en slags
cylin-derkarakteristika, i vilken samtliga nämnda
storheters beroende av varandra kunde
belysas. Tillförlitligheten av denna teoretiska
analys verifieras sedan genom försök.
Exempel på pneumatiskt
drivna rörelseförlopp
Med hjälp av försöksanordningen, fig. 1,
tryck-och lägesgivare samt en bläckstråleoscillograf
har olika pneumatiskt drivna rörelseförlopp
registrerats som funktion av tiden. Då lasten F
lyfts och kolven rör sig från A till B strömmar
luftflödet qx genom strypningen S1 in i
cylinderns drivande del. Samtidigt släpps flödet q2
via strypningen S2 ut ur cylinderns
mottrycks-del. Storheter med anknytning till drivande
delen betecknas med index 1 och till
mottrycks-delen med index 2.
De statiska krafter, som drivkraften (—
p2A2) skall övervinna vid rörelsen är
kolvfriktionen Fis, kolvstångsfriktionen Fst,
friktionen i lastens rätstyrningar Ff och lasten F.
887. TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>