- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
903

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Gnisttända bilmotorers bränsleekonomi, av Einar Bohr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-GD-

üektrisk Returledning strypning
’ matarpump



_L_I_____

[–l-l-I-]

{+-l-l-
I+} I

I I
1

Tank

Elektronisk
modulator

Modifierade strömpu/ser

Signalpulser

Strömbrgtareoch
förde t a re för in • Cu I inf er
sprutning

Fig. 8. Bendix Corporations och Scintillas insprutningssystem med
elektronisk reglering.

Fig. 9. Pneumatisk bränslereglering för Robert Bosch’s
insprutningssystem; a membranreglering, b trottel, c munstycken, d
temperatur-och aneroidreglering, e termostat, f solenoid för startbränsle.

temperatur (aneroid- och bimetallreglering).
För anpassning efter motortemperaturen finns
en kylvattenstermostat och för anrikning vid
start finns en till startströmskretsen kopplad
solenoid.

Skiktförbränning i gnisttänd bilmotor

Under 1950-talet har flera metoder för
skiktförbränning i gnisttända bilmotorer
framkommit såväl i Europa som i USA. Genom denna

Bränsle
spridare

Tändstift

Fig. 10. Skiktförbränning i TCP-motor; t.v. förbränningsrummets
anordning vid ultrarapidfilmning, t.h. filmbild av skiktförbränningen.

förbränningsprincip, som ansluter sig till
dieselmotorns (bortsett från att eltändning
används i stället för kompressionständning),
vinner man för personbilsmotorerna minskad
bränsleförbrukning vid delbelastningar och
renare avgaser. Därjämte bortfaller
knackningsrisken. I själva verket kan man i dylika
motorer utnyttja bränslen inom ett
kokpunktsområde mellan ca 40°C och 300°C, oberoende
av deras oktan- och cetanvärden. Det är
uppenbart, att en ökad del av den utvunna
bergoljan skulle kunna utnyttjas för motorbränslen,
om dylika "allbränsle"-motorer kunde ersätta
nuvarande bensinmotorer.

rCP-systemet (Tekn. T. 1953 s. 420—423)
skyddas av flera USA-patent (det senaste från
1958), som ägs av den amerikanska oljefirman
Texaco. Principiellt motsvarar anordningen
emellertid fullständigt Hesselman-motorns,
bortsett från att insprutningsmunstycket ligger
tämligen nära tändstiftet i motorcylindern i
stället för diametralt mitt emot som i
Hesselman-motorn. I den senare tänds
bränsleluft-blandningen, sedan bränsleinsprutningen är
avslutad, och en ordinär flamfrontsförbränning
som vid vanliga förgasarmotorer uppkommer.
TCP-motorn använder däremot typisk
skiktförbränning, dvs. elgnistan tänder redan vid
insprutningens början utan tändfördröjning,
fig. 10. Förbränningen underhålls sedan under
den fortsatta insprutningen som i en
dieselmotor.

Texaco Research Center har vid sitt
utvecklingsarbete på bensinmotorer lagt tonvikten på
förbränningsprocessens principiella
förutsättningar för olika motortyper. Man har därvid
ägnat intresset åt sådana viktiga detaljer som
förbränningsrummets utformning,
inloppsventilens luftstyrning, spridarkonstruktionen,
tänd-stiftets och spridarens lägen i
förbränningsrummet, synkroniseringen av insprutningens
början med tändgnistan och tidpunkten för
detta moment etc. Härvid har man experimenterat
med encylindriga och flercylindriga motorer
av fyrtakts- och tvåtaktstyp i laboratoriet och
på vägen samt med olika fordonstyper och
driftförhållanden. Som insprutningspump
används den vanliga dieselkonstruktionen.0

Vid proven har det fastslagits, att de enligt
skiktförbränningsprocessen modifierade
för-gasarmotorerna kan förbränna även magra
blandningar av bränsle och luft mycket
effektivt samt också bränslen av mycket skiftande
beskaffenhet och varierande kokpunkter utan
hänsyn till deras oktan- och centanvärden. I
vilken grad den konstaterade betydande
minskningen i bränsleförbrukning (i jämförelse med
förgasarmotorernas med motsvarande storlek
och kompressionsförhållande) beror på
förbränningsprincipen eller
insprutningsförfaran-det, synes icke ha blivit utrett. Vissa slutsatser
kan dras av jämförelsen mellan förgasar-,
die-sel- och TCP-motorer av samma storlek,
monterade i en traktor, fig. 11. De båda
insprut-ningsmotorerna hade insprutningspump av
samma fabrikat, varav man kan dra den slut-

903 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0933.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free