Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Stril 60, av Olof Hörberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnet behöver informationen i denna form
för att kunna mata de maskiner som används
för beräkning och ledning av vapeninsatsen.
Ledningen av jaktflygplan övervakas av
radar-jaktledarna. Dessa får för detta ändamål dels
rå, dvs. direkt från radarstationen kommande
information, dels syntetisk presentation av
luftläget. Radarjaktledarna skall även förse
datamaskinen med de parametrar, som gäller i ett
visst aktuellt fall, bl.a. flygplanets adress, typ
och beväpningsalternativ.
På grundval av målinformationen i minnet, av
radarjaktledaren inmatade data samt
tillsatsinformation rörande bl.a. väderleken
(lufttryck, temperatur, tropopaushöjd m.m.)
räknar datamaskinen fram den lämpligaste
flygbanan för jaktflygplanet med hänsyn till
målets rörelser. Den framräknade flygbanan
presenteras även för radarjaktledare på hans
indikatorer för att han skall kunna övervaka den
egna jakten.
De datamaskiner som används är snabba och
förmår sköta ett större antal insatsberäkningar
samtidigt. I vissa undercentraler används
maskiner av typ Facit DS 9 000 för
jaktstridsled-ningen. Genom att moderna allmänna
datamaskiner används får anläggningarna stor
flexibilitet och kan smidigt anpassas till sina
ständigt förändrade arbetsuppgifter.
Tjänsten i en central innebär ett lagarbete
mellan ett antal experter på vilka stora krav
ställs, eftersom kombinationen maskin —
människa utförts så att allt rutinarbete i princip
överlåtits på den tekniska utrustningen.
Människans roll är att övervaka, initiera och leda,
fig. 6.
Styrorder och orientering
Den verksamhet som bedrivs i centralerna
resulterar i en rad order till de vapen som
engageras. Dessa order läses (efter beslut)
direkt ut ur minnet och sänds på
dataförbindelse till sin adressat över särskilda styrsändare.
Mottagaren i t.ex. ett flygplan får de styrorder
som ett optimalt uppträdande just då kräver.
I andra fall är verksamheten mera
oregelmässig och kräver då endast talade order, som
sänds på konventionellt sätt över tråd och
radio.
De orienteringar som det passiva försvaret
behöver, sänds dels som luftlägesorienteringar
över vissa sändare, men också som data direkt
från minnet i centralen ut över tråd- och
länkförbindelser till vissa viktiga abonnenter.
Systemets utbyggnad
För att utbyggnaden skall kunna genomföras
med högsta effektivitet krävs en omfattande
planering av dess uppbyggnad så att de
ingående händelserna blir rätt avvägda i
förhållande till varandra. I detta arbete användes
Pert-teknik (Tekn. T. 1962 s. 000) för att få fram
för utbyggnaden kritiska händelser och
förlopp.
Utbyggnaden bör ske i en sådan följd att
systemet successivt erhåller allt högre styrka
och kvalitet utan att man därmed eftersätter
kravet, att systemet hela tiden skall vara
användbart utan minsta dröjsmål för aktiv strid.
Detta innebär bl.a. att man söker skapa
autonoma enheter, som är självförsörjande i alla
hänseenden intill dess de kan inordnas i ett
större sammanhang och med förbättrade
möjligheter till verkan.
En annan väsentlig faktor i utbyggnaden är
det starka kravet på enhetlighet, likformighet
och standardisering av ingående enheter så att
typantalet hålls nere och att varianter inom
en typ undvikes. Detta gäller både materiel
och lokaler. Härmed ernår man besparingar
såväl ekonomiskt, arbetsmässigt som tidsmäs-
Fig. 6.
Operationsrum i en
svensk
Stril-anläggning inrymd i berg.
En annan för resultatet viktig faktor är att
materielanskaffningen i största utsträckning har
kunnat ske i öppen konkurrens mellan in- och
utländska nyckelföretag inom området.
Härigenom har det varit möjligt att få fram
ekonomiskt fördelaktiga lösningar med behållen
teknisk kvalitet och i stort sett inom önskad
tidsram. Det är värt att notera att svensk industri
lyckats hävda sig utomordentligt väl i dessa
sammanhang. För t.ex. vissa centraler står
Standard Radio som huvudleverantör.
Driftsäkerhet
Även ett mycket genomtänkt och välkonstruerat
system av denna storlek, där delarna är så
beroende av varandra, skulle vara
ofullständigt planerat om man ej noga hade studerat
driftproblemen. De komponentrika,
elektroniska jättesystemen måste konstrueras med
driftsäkerheten i högsätet. Några siffror kan tjäna
som exempel.
I en stor central ingår mer än 2 milj.
komponenter, varav omkring en halv miljon utgöres
av halvledare. Ett omfattande arbete läggs ned
på att genom dubblering av utrustningens
viktigaste delar, förutseende dimensionering av
de enskilda apparaterna och kretsarna m.m.
952 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
