Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Stril 60, av Olof Hörberg - Andras erfarenheter - Lysrörsbyten vid industriella belysningsanläggningar, av R Gn - Kornförfining i roterande magnetfält, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förebygga avbrott och totalavbrott. Likaså har
mycken omsorg lagts ned på kontrollen av de
enskilda komponenterna.
Övergången till halvledarteknik har dock
kanske mer än något annat bidragit till ökad
driftsäkerhet. Under tidigare år då diskussionens
vågor gick ännu högre än nu inom detta
område konstruerade Flygförvaltningen
tillsammans med Försvarets Teletekniska
Laboratorium (FTL) en livstidsprovningsmaskin för de
komponenter i aktuella kretsar, som ingår i
större mängd i utrustningen. Denna maskin har
nu med endast ett lödfel gått oavbrutet sedan
den startades för några år sedan. Här har
räknats 15 milj. avbrottsfria transistortimmar och
totalt sett mer än 150 milj. avbrottsfria
komponenttimmar. Om sådana resultat kan nås även
i praktiken, kan man se på framtiden med ett
visst lugn.
Relativ kostnad i förhållande till individuellt byte
m–-
Bytesfidpunkt i förhållande till medellivslänqden
Fig. 1. Ekonomisk jämförelse mellan olika
bytes-metoder en arbetskostnad av 7 kr/h och en
tidsåtgång för individuellt byte om - 20 min.,–-30
min.
V.V
\v
•v
A ::: andras erfarenheter
Lysrörsbyten vid industriella
belysningsanläggningar
Lysrör har en livslängd, som starkt beror på
brinn-periodernas längd. Ett lysrör, som i medeltal är
tänt 1,5 h per tändning, beräknas ha en
genomsnittlig livslängd på 6 500 h medan ett lysrör, som
brinner 22 h per tändning, har livslängden 11 000 h.
Förutom när ett lysrör tar slut — slocknar eller
börjar blinka — kan ett utbyte också behöva göras
när rörets belysningsstyrka, som avtar med tiden,
blir alltför låg.
Utbytet av lysrör i en större belysningsanläggning
kan ske på olika sätt. Man kan göra individuella
byten allt eftersom lysrören slocknar eller börjar
blinka. Man kan också tillämpa någon form av
gruppbyten där alla eller en del av rören byts
samtidigt. Dessa gruppbyten kan därvid ske sedan en
bestämd del — i regel 60—80 % ■— av den
beräknade medellivslängden uppnåtts, sedan ett bestämt
antal lysrör slocknat eller sedan belysningsstyrkan
sjunkit till ett minsta tillåtet värde. Ett gruppbyte
kan kompletteras med individuella byten under
mellanperioderna, men man kan också välja att
under mellanperioderna endast byta de lysrör som ger
besvärande blinkningar.
Arbetskostnaden blir hög vid individuella byten.
Dessutom får man i en industri ofta räkna med att
produktionen störs; det kan t.ex. vara nödvändigt
att ställa stegar bland maskinerna för att kunna
genomföra bytet. Vid gruppbyte blir
byteskostnaden per rör avsevärt lägre. Erfarenheter som tyder
på att arbetskostnaden per rör är fvra och ibland
ända upp till 10 gånger högre vid individuella
byten än vid gruppbyte har redovisats.
Belysningsförhållandena blir naturligtvis beroende
på vilken metod för rörbyte, som tillämpas.
Medelbelysningen blir i samtliga metoder emellertid
praktiskt taget densamma, men däremot kan
minimi-belysningen vid gruppbyte utan kompletteringsbyte
bli alltför låg, åtminstone om gruppbytet sker först
vid 80 eller 70 % av den beräknade livslängden.
En ekonomisk jämförelse mellan olika
bytesalternativ visar att kostnadsskillnaderna är relativt små
och att de starkt beror på antagna förutsättningar,
t.ex. beträffande tidsåtgången för byten (fig. 1). Det
visar sig dock att åtminstone vid 40 W rör är
gruppbyte ofta förmånligt. Vid 80 W rör kan
ekonomin med gruppbyte vara sämre, men det
framhålls att metoden också har fördelar, som inte
kunnat direkt värderas.
Energikostnaderna i en belysningsanläggning är
helt dominerande vid sidan av rör- och
byteskostnad. Det är därför i regel inte lönande att öka
belysningseffekten för att kunna tillåta längre
bytesintervall utan att belysningsnivån blir alltför låg.
Neddamningen har stor inverkan på
belysningsnivån, och det framhålls också att det är synnerligen
viktigt med regelbunden rengöring. Det lönar sig
inte heller att öka installationen för att kunna
spara på rengöringen (Föreningen för Industriell
Elteknik, handling 49/1962: Rapport från
belysningskommittén, sammanställd av J Randers). R Gn
Kornförfining i roterande magnetfält
Vid gjutning av stål i kokiller bildas vanligen stora
pelarkristaller vilka brukar anses skadliga vid
gö-tets bearbetning. Åtskilliga sätt att hindra bildning
av pelarkristaller och erhålla finkorniga göt har
föreslagits, t.ex. tillsats av artificiella
kristallisations-kärnor, vibrering av kökillen, omröring av metallen
(mekaniskt eller med ultraljud) och reglering av
kylningen, men ingen torde ha visat sig fullt
tillfredsställande i kommersiell skala.
Man har därför provat elektromagnetisk omröring
vid vilken kokillen omges med ett roterande
magnetfält. Metallsmältan kommer då att följa med i
fältets rotation liksom rotorn i en induktionsmotor.
Vid proven användes kokiller av
Ni-Resist-gjut-järn och koppar med cirkulärt tvärsnitt (159 mm
yttre diameter). Kokillen måste vara
icke-ferromag-netisk för att magnetfältet skall nå in till smältan.
Gjutjärnet, som innehåller 2,40 % C, 2,30 % Mn,
3 % Si, 23 % Ni, 0,40 % Cu, är austenitiskt.
Magnetfältet åstadkoms med en omlindad stator med
sex poler till en 15 hk induktionsmotor för 25 Hz.
Fältets teoretiska rotationshastighet var 1 200 r/m.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 3S 953
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
