Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Rökgasmätning för dieseldrivna fordon, av Einar Bohr - Vem skall mäta bullret i bostäderna? av BoJ - N/S »Savannah» får högsta klass - Världsutställningen i New York 1964
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Osynlig avgas
Svärtningstal enlig/ fotocell
" J Siktförhindrande rök
Störande rök
?50 hk
Motoreffekt
Svagtsunliq rök
Fig. 6. Diagram för bedömning av tillåten rökgräns
för olika storlekar av dieselmotorer pä basis av
avgasernas röktäthet enligt Boschs metod.
denna. Den därvid av skivan icke absorberade
ljusmängden reflekteras på ett ringformat
fotoelement och genererar en fotoström, som
påverkar mikroamperemeterns skala. Denna är
graderad från 0 till 10. Svärtningstalet 0
motsvarar en ren och osvärtad filterskiva, talet 10
betyder att skivan absorberat allt ljus från
lampan.
Det vid mätningen erhållna svärtningstalet
motsvarar sottätheten i dieselmotorns avgasrör.
Bosch har emellertid genom försök fått fram
gränsvärden för svärtningstalen för olika
motoreffekter, fig. 6, över vilka sottätheten icke
bör tillåtas med hänsyn till obehag,
nedsot-ning och sikthinder för medtrafikanter4. Som
förut antytts beror dessa olägenheter icke blott
på röktätheten i avgasen utan även på hur
mycket rök, som motorn ger ifrån sig. Man finner
t.ex. att svärtningstalet 6,5 för en 50 hk
dieselmotor motsvarar en avgasrök, som knappast
kan ses med ögat, men att samma tal för en
250 hk motor ger en kraftig och störande
rökbildning i närheten av fordonet. Den senare
bör icke ge högre svärtningstal än 5,0 i avgasen
för att godkännas, fig. 6. Det bör kanske
påpekas, att dieselmotorkonstruktionen även har
betydelse. Förkammarmotorer anses i regel ge
något mindre rökutveckling än
direktinspru-tade dieselmotorer.
I England används mest Hartridges
instrument med procentuell skala (HSU = Hartridges
Smoke Units). Som gräns för acceptabel
rök-utveckling har i Belgien använts 75 HSU, som
för enkelhets skull har föreslagits gälla alla
storlekar av dieselfordon. Denna rökgräns
motsvarar för en 1,5 1 förkammarmotor en knappt
synlig rök i avgasen men iför en 7,0 1
direkt-insprutad dieselmotor en fullständigt
oacceptabel rökutveckling, fig. 1. Ett försök till
korrelation av Boschs svärtningstal med Hartridges
vid Gents universitet5 uppges ge ekvivalens för
Bosch 6,0 och 87 HSU för en 7 1 motor (ca 100
hk). Till denna beräkning måste man ställa sig
tveksam, eftersom svärtningstalet 6,0 enligt
Bosch-skalan är under gränslinjen för en 100
hk motor (fig. 6). En gräns av 55 HSU har
föreslagits av British Bus Co, för 7 till 9 1
motorstorlekar. Enligt British Petroleum Co.
skulle 55 HSU vara ekvivalent med Bosch-talet 3,5,
som ger rökfri avgas för motorer upp till 250
hk. Enligt HSU-skalan betyder 87 en halt
oförbrända kolväten i avgasen av ca 40 % och 55
en halt av 20 %.
Avgasrök från dieseldrivna fordon är en
allvarlig företeelse, som knappast bör tolereras
av ett lands myndigheter, då den mest beror
på bristande tillsyn av motorerna och ibland
medveten felställning från förarnas sida.
Bestämmelser om tillåten rökgräns bör
emellertid grundas på noggranna undersökningar för
att bli rättvisande. Einar Bohr
Litteratur
1. Sundström, R: Avgasproblem vid dieseldrift. Tekn. T. 91
(1961) s. 81—84.
2. Bacharach "true-spot" röktalsmätare. Anglo-Nordic Co,
Stockholm (katalog).
3. Judge, A W: The testing of high speed internat
com-bustion engines. Chapman & Hall, London 1955, s. 367—370.
4. Bosch Rauchgastester. Robert Bosch, Stuttgart (katalog).
5. Savage, J D: How to set density limits ön diesel smoke?
SAE J„ mars 1962, s. 47.
Vem skall mäta bullret i bostäderna! Primärt
åvilar det byggherren att förvissa sig om att
byggnaden är konstruerad och uppförd enligt
författningarna och myndigheternas legitima krav. Men
sekundärt gäller det för byggnadsnämnden att vid
sitt slutliga godkännande av en byggnad ha ett
protokoll över utförda bullermätningar att stödja sig
på. Det bör alltså vara byggnadsnämndernas
uppgift att se till att ett tillräckligt stort
stickprovsmaterial av bullermätningar i byggnaden insamlas och
granskas.
Med hänsyn till att ljudisoleringsmätningar kräver
kvalificerad, ingenjörsutbildad personal och en
relativt dyrbar instrumentutrustning får man nog
räkna med att endast de större byggnadsnämnderna kan
mäta bullret i egen regi. En riksomfattande
organisation för bullermätning förefaller bli otymplig. Att
instrumenten används gemensamt av flera
byggnadsnämnder i olika orter kan bli besvärligt, då
mätutrustningen lätt råkar i olag vid transporter. En
återstående, praktisk möjlighet är att konsulter på
det akustiska området anlitas.
I Stockholm har bl.a. motionerats i
stadsfullmäktige om skärpning av föreskrifterna och bättre
ljudisolering i nybyggda hus. Det är nödvändigt att väga
kostnaderna för en bättre ljudisolering mot nedsatt
arbetsförmåga eller sjukdom hos de boende genom
psykiskt pressande buller. Om ljudisoleringskraven i
Babs-1960 ej räcker, måste de skärpas. Men det
gäller nu i första hand, att de krav som finns
verkligen uppfylls. Ansvaret därför vilar tungt på
byggnadsnämnderna (E Lindström i Byggnadsingenjören
1962 h. 5 s. 27—30). * BoJ
N/S "Savannah" får högsta klass hos American
Bureau of Shipping. Vid ett sammanträde den 6
augusti 1962 fastställdes klassen sedan en speciell
kommitté inom klassningssällskapet studerat
provtursresultat och fastställt riktlinjer för
fartygsinspektörernas arbete med kärnkraftfartyg.
Världsutställningen i New York 1964 väntas få
70 miljoner besökare. Totalinvesteringen i
paviljonger m.m. beräknas till 500 M$.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 37 Q83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
