Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Utbyggnaden av Tekniska Högskolan i Helsingfors, av Finn Sommershield — WS - USA:s väg till metersystemet, av Bratt - Telefonerna ökas, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbyggnaden av Tekniska Högskolan i
Helsingfors. Ären före andra världskriget tog Tekniska
Högskolan i Helsingfors årligen in ca 200 nya
studerande. Genom särskilda åtgärder kunde man efter
kriget höja antalet till 360, men trångboddheten var
självfallet stor. Då plats för utbyggnad inte fanns
i närheten av högskolan, utarbetades en plan för
utflyttning av hela högskolan till Otnäs, ca 8 km
väster om staden, där mark förvärvades 1948—1949
(Tekn. T. 1950 s. 512).
Byggnadsarbetena började med att man i början
av 1950-talet uppförde studentbostäder, som det då
rådde en skriande brist på. Arbetena på byggnader
för själva högskolans behov avancerade dock av
olika orsaker ganska långsamt. Vid ingången av
1960 var byggnaderna för institutionen för teknisk
fysik och avdelningen för byggnadsteknik färdiga i
Otnäs.
Man hade 1958 ökat årskontingenten nyintagna till
400, vilket ansågs vara den absoluta övre gränsen
för den gamla högskolans kapacitet, som nu hade
blivit helt otillräcklig för att tillfredsställa landets
behov av ingenjörer och arkitekter. En utredning
1961 kom fram till att intagningen borde ökas till
630, vilket dock kunde bli möjligt först sedan
högskolans nya huvudbyggnad (Tekn. T. 1955 s. 1076)
stod färdig ute i Otnäs; huvudbyggnaden skall
nämligen innehålla utrymmen för de två första
årskurserna. Byggnadsplanen realiseras nu i brådskande
ordning, och huvudbyggnaden beräknas vara klar
hösten 1963. Går allt enligt beräkning, skall hela
högskolan vara flyttad till Otnäs 1965—1966.
Finn Sommershield — VVS
USA:s väg till metersystemet. I USA diskuteras
nu hur man skall göra när man byter ut sitt
tumsystem mot metersystemet — om man skulle besluta
sig för att göra det. På företagsnivå måste man
först få de anställda att medarbeta, sedan tänka på
ritningar, verktyg, maskiner och material.
Företagsledningen bör insistera på att
metersystemet används på nya ritningar och för ny utrustning.
Fackföreningar bör fås att medarbeta eller
åtminstone ställa sig neutrala. Den amerikanske arbetaren vill
bli engagerad i en övergång, eftersom han själv
anskaffar och står för kostnaden av sina handverktyg.
Man bör göra en person ansvarig för övergången
och ge honom auktoritet att planera och
synkronisera. Skolorna bör tillrådas att på elementarstadiet
ta upp undervisning i metersystemet parallellt med
tumsystemet. Detta innebär en svårighet eftersom
det amerikanska skolväsendet ej lyder under ett
centralt ämbetsverk.
Vuxna bör tränas i skolor och på arbetsplatser.
Man bör försöka få dem att tänka i det nya
systemet. När nya ritningar görs upp bör dimensioner
sättas ut såväl i tum som i millimeter.
De flesta företag har standardiseringsavdelningar,
vilka samarbetar med ingenjörs- och
verktygsavdelningar samt produktionen.
Standardiseringsavdelningarna bör tillse att övergången äger rum i
samarbete utan diktatoriska order.
Verktygslillverkarna meddelas, att en övergång till
metersystemet kommer att ske i framtiden. De får
först små order, så att de kan göra ändringar
successivt.
I fråga om gängverktyg är övergången svårare. Två
system måste användas parallellt, tills tumsystemet
försvinner. Det är tillrådligt att använda verktyg,
tills de är förbrukade, och att sedan ersätta dem.
Detsamma gäller för anställdas verktyg. Att försöka
göra om "tum-verktyg" till "millimeter-verktyg"
kan ej rekommenderas.
Maskiner bör också användas tills de förbrukats.
Ersättningsdelar anskaffas i det gamla systemet. I
många fall kan en "tum-maskin" producera delar
i båda systemen. De flesta företag kan välja
"millimeter-maskiner", när de beställer nya maskiner.
Gjutgods och smiden bereder knappast
svårigheter, men det kan bli nödvändigt med dubbla lager
av frästa och valsade råmaterial. För plåtmaterial
blir det snarare en förenkling i systemet.
En ändring av måttsystemet förordas inte därför
att metersystemet är bättre, billigare eller lättare,
utan därför att en övergång är nödvändig med
hänsyn till exporten. Metersystemet är endast för
företag, som vet, att produktionsvolymen och vinsten
motiverar en övergång (J B Baker i Iron Age 30
augusti 1962 s. 121—123). Bratt
Telefonerna ökas. Televerket kunde som bekant
hösten 1962 inkoppla den tremiljonte
telefonapparaten till sitt nät. Av verkets apparater är i dag
93 °fc anslutna till automatstationer.
Apparatantalets snabba ökning framgår av följande tabell, som
visar halvmiljonsetapperna:
milj.
apparater
1958 2,5
1954 2,0
1948 1,5
1942 1,0
1930 0,5
De första telefonledningarna hade satts upp 1877
i Stockholm; detta bör ses mot att Bells första
telefon hade premiärvisats 1876, alltså endast ett år
tidigare, på världsutställningen i Philadelphia.
Enligt den senast tillgängliga
världstelefonstatisti-ken (som hänför sig till slutet av 1960 och början
av 1961) ligger Sverige tvåa i telefontäthet i världen,
efter USA (tabell t). Sverige försvarar sålunda väl
sina traditioner som telefonland från den tid, då
t.ex. Stockholm av alla världens städer hade mest
telefoner, både relativt och absolut; då hade Sverige
en telefon per 500 invånare, medan Storbritannien
stod på en per 3 000 och Tyskland på en per 7 500
invånare. WS
Tabell 1. Telefontäthet och automatiseringsgrad
omkring årsskiftet 1960/61 för länder med större
telefontäthet
Land Antal apparater per 1 000 invånare [-Automatanslutna-] {+Automat- anslutna+} %
USA ............... 408 95,9
88,7
87,6
Nya Zeeland ....... 309 72,0
307 100,0
Danmark .......... 56,6
223 71,3
Australien ......... 78,5
202 70,4
Luxemburg ........ 96,4
Storbritannien ..... 157 83,6
Nederländerna ..... 140 99,6
136 81,7
Belgien ............ 125 87,3
Västtyskland ....... 107 99,4
Österrike .......... 99 94,1
Frankrike ......... 95 79,1
78 96,7
Östtyskland ....... 95,6
Tjeckoslovakien ... 74 80,6
Hela världen ...... 47 89,2
984 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
