Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Nybyggen - Vattendjupet i Sovjets kanaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattendjupet i Sovjets kanaler
Vid partikongressen 1961 i Sovjetunionen beslöt man
att för den europeiska delen skapa ett
sammanhängande system av vattenleder med "stort djup". Vad
detta betyder, i meter räknat, diskuteras nu. Enligt
det centrala teknisk-vetenskapliga institutet för
sjötransportväsendets ekonomi och drift (TsNIIEVT)
skall farledssystemet ha 3,65 m vattendjup, vilket
anges motsvara djupgåendet hos ett insjöfartyg med
5 000 t last. Detta värde torde ha valts med hänsyn
till vad som nu gäller i Volga-Donkanalen, fig. 1,
och farledsdjupet i kraftverkssjöarna vid Gorkij,
Kuibysjev, fig. 2 (Tekn. T. 1958 s. 867), och
Volgo-grad m.fl.
Emellertid fastställde den sovjetiska regeringen
redan före andra världskriget 5 m vattendjup för de
viktigaste kanalerna och flodsträckorna i den
europeiska delen av Sovjetunionen. Moskva-kanalen har
byggts för detta djup liksom slusströsklarna i
Uglitj-skij- och Rybinskijslussystemen. Man har också
projekterat den betydelsefulla Volga-Donkanalen för
detta djup.
Djupet på farlederna som förbinder Moskva med
Leningrad och Vita Havet skall 1965 vara 3,65 m.
För vattenvägarna mellan Moskva och Astrachan
skall gälla 3,4 m, vilket djup man också skall nå på
Kama 1967. Kostnaderna för den avsedda
fördjupningen på de nämnda vattenvägarna beräknas till
127 milj. rubel. Den planerade utbyggnaden av Volga
nedanför Kamas mynning samt av
Volga-Donkana-len genom ett andra system slussar beräknas kosta
220 milj. rubel.
Vattendjupet 3,65 m är dock ej tillräckligt för de
seriebvggda motorfartygen av "Volga-Don"-typ som
har 3,5 m djupgående på 5 300 t last. Genom den
relativt obetydliga fördjupningen som planerats,
kommer transportkostnaderna på farlederna i den
europeiska delen av Sovjetunionen att minska
endast 5 %, trots att transportarbetet där utgör 67 %
av totalbeloppet transportarbete på alla inre
farleder. Transporterna från flod till öppen sjö kommer
vid nämnda byggnadsförhållanden att bli föga
effektiva.
Volga, som är Europas största och vattenrikaste
flod, är segelbar på ca 3 000 km sträcka mellan
Ka-linin och Astrachan. På hela denna sträcka beräknas
nu, att vattendjupet skall kunna ökas till 5 m genom
muddringar till relativt låg kostnad intill 1970.
Under samma tid uppges farlederna från Volga till
Östersjön kunna muddras och delvis nybyggas för 30
milj. rubel. För Volga-Donkanalen planeras ett
andra nät slussar för 110 milj. rubel. Utan nya slussar
i detta kanalsystem skulle fördjupningen kosta 70
milj. och med slussar och 5 m vattendjup 196 milj.
rubel.
Genom ökningen från 3,65 till 5 m vattendjup
uppges den erforderliga investeringen i fartyg per ton
lastförmåga minska med 20 %. En total minskning
av 200 milj. rubel i investeringskostnader och en
årlig minskning med 13 milj. rubel i driftkostnader
anges därigenom bli möjligt. De inre hamnarna i
Sovjet projekteras nu för 3,65 m kajdjup. 5 m
kajdjup för fartyg som lastar 7 000 t skulle emellertid
innebära väsentliga nationalekonomiska vinster och
medföra att sådana fartyg från de inre sovjetryska
områdena skulle kunna direkt befara t.ex. Svarta
Havet.
Sovjetunionen hade inom hela sitt nuvarande
landområde 1960 133 000 km segelbara inre vattenvägar
mot ca 65 000 km 1913. Av 86 000 km av farlederna
i den europeiska delen omfattar Volga-området
69 000 km. Av totalsträckan hade 123 000 km
navi-geringshjälpmedel, och man räknar med att de fyr-
Fig. t. De inre vattenvägarna i den europeiska delen av Sovjetunionen.
belysta ledernas längd 1962 skall vara 55 600 km
(S Zernov i Retjnoj Transport 1962 h. 5 s. 32—34;
F Hartung i Europa Verkehr 1961 h. 2 s. 61—68).
Fig. 2. Sjöfartssluss i samband med kraftverksbyggnader vid Kuibysjev.
1058 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
