Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min första ungdoms tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anständigt resonera öfver hvad jag borde lära, utan han,
som vore i min faders ställe, borde jugera, hvad som
vore mig nyttigt. Professorn, som ej visste, det jag var
destinerad till sjöman, tog Nordbergs parti, att vi skulle
lära grekiskan, och tillade en allvarsam förmaning att
lyda vår informator.
Detta var straxt ett bevis af vårt olyckliga byte
med informatorer. Jag berättade Breander vår ställning.
Han visste ej, hvad parti som borde tagas, då professorn
understödde Nordberg, ty den skolastiska
subordination är despotisk. Breander tillstyrkte, det vi skulle
draga vårt kors med tålamod, till dess vi kommo hem,
och vi blefvo tvungna börja med grekiska alfabetet,
hvartill en timme hvarje morgon användes.
Men då vi kommo till latinet och redan för
Sundius explicerat Livii och Virgilii arbeten, fannt
Nordberg det utöfver vår höfvan och tvang oss åter vidtaga
Ciceronis epistlar. De första dagarna kunde jag ej
komma under fund med ordsaken härtill, ehuru jag
ibland märkte, att Nordberg misstog sig om flere ords
ratta forstand, sa att vi ofta kommo uti olika tankar
och måste taga Solanii lexikon till hjälp, då jag alltid
fick rätt, hvilket grymmeligen pikerade vår halflärde
pedant och satte mig i misstroende om hans kundskap
i latinet.
Jag kom par hasard en morgon i hans kammare och
fick se, det han hade epistlarna och lexikon bredevid sig
Öppna, och med ett ögnekast märkte, det var den epistel,
vi i dag skulle explicera, men lät ej märka det ringaste.
_ Som denna explikation var mig ganska familjär och
däremot Nordberg kortminnt, så kommo vi under
explikation uti mycken kontrast, hvarunder han så echaufferade
sig, att han utur sin kammare hämtade en karbas och
med mycken myndighet utkom att belöna min. dispyt.
Jag, som var mycket starkare och större än Nordberg
och dessutom ovan vid sådana traktamenter, blef
förbittrad vid första slaget, ryckte karbasen utur hans hand
och kastade den under vår säng med kanske något för
ifrig reproche till Nordberg, så att han i fruktan af
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
