Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min första ungdoms tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värre påföljd sprang in i sin kammare och tog ut
nyckelen.
Detta berättade jag straxt Breander, som lofvade
förehålla Nordberg dess elaka uppförande, hvilket
förmodeligen skett, emedan han sedermera ej vågade visa
karbasen. Men att ännu utöfva sin hårdhet, tvang han
oss kl. 4 om morgonen stiga upp och börja våra
lektioner, och pålade med grekiskan allt till kl. TiN Ay vata
att f4 hvila till kl. 6, voro som ungdom således om
morgnarna sömniga och olustiga och hörde däröfver både
obilliga och oanständiga reprocher, men kunde ej något
häremot förebära. Och ehuru stor lust jag hade till mina
arbeten hos Celsius ifrån 9 till 10, var jag gemenligen
tung och sömnig, hvaröfver han, då det 2 å 3 gånger
observerats, frågade mig orsaken, som jag bekände och
han ganska illa upptog, samt lofvade tala vid Nordberg
härom.
Kort före julhelgen, då vi redan började läsa
grekiskan innantill, kom en morgon professor Alstrin, och
var outsägelig nöjd, att vi så långt avancerat. Men jag
beklagade med detsamma, det jag uti latinet förlorade i
samma proportion, som vi avancerade i grekiskan.
Ordsaken frågades, då jag med liten animositet berättade,
det magistern reducerat oss från de svårare auktorer
tillbakars till epistole Ciceronis, dem vi redan för ett år
sedan under Sundius lämnat. Alstrin, surprenerad,
frågade Nordberg, hvarför sådant skett, det Nordberg med
rodnad ej väl kunde reda sig från. Häraf fick jag luft
och sade, det jag trodde magistern finna Livius för svår,
ehuru vi tämmeligen själfva kunde reda oss därutur, och
största beviset kunde herr professorn få, om vi finge lof
explicera utur Livius i dess öfvervaro. Boken togs straxt
fram, och jag gjorde godt besked, då professorn befallte
Nordberg att för oss bruka denna auktor, hvaröfver jag
fick en innerlig glädje och väntade, att andra dagen se
utgången häraf. Men Nordberg sade, det vi först skulle
sluta epistlarna, som vi redan nu andra gången under
honom genomgått, ty han tog ej mycket tillika, att ej
röja dess svaghet.
Detta kontinuerades, till dess vi hemreste. Och
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
