Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Lissabon som styrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som lefvande knipptals vid fötterna hopbundna hängde
öfver klöfvet, andra med rapphöns och rådjur skjutna.
Alla dessa utropade med olika ord och toner, hvad de
hade att sälja, och härtill kom skrik af markattor och
papegojor, ty vi passerade just till börsen en gata, som
var på båda sidor köpmansbodar och utanför dörren voro
vid hvart hus 2 eller 3 af dessa djur, som gjorde en
hiskelig musik. Gatan var trång och en myckenhet
pöbel, som dels stadnade midt framför mig, dels ropade:
mira, andra åter: Jesu Maria que hombre, sa att jag fannt
min första entré ej särdeles rolig. Vi kommo da
anteligen utur denna gata genom ett hvalf under kongl.
palaiet till en ganska stor plats, hvars nedersta ända midt
emot palaiet var betäckt med slaktarhusbodar vis a vis
slottet och till höger syntes öfver en mur skepp på
stapelen, men till vänster åtskilliga större och mindre hus,
där vi åter vid ändan gingo till vänster till en annan
gata utmed börsen. Börsen hålles under en korridor af
pelare, hvarest på inre sidan är flera kaffehus, och på
andra sidan gatan. Här lämnade Dickesson mig, att leta
upp sin korrespondent, och lofvade om en stund åter
träffa mig. Knappast var han bortgången, förr än en
cirkel af nyfikna människor formerade kring mig, alla väl
klädde, dels köpmän, dels kavalajerer, präster och
åtskilliga habiter. En uti fransysk dräkt af sidentyg med
grann väst talte till mig på, som jag trodde, holländska,
ty jag förstod, att han frågade, hvad skepp jag förde, och
när jag kommit. Jag, som märkte det han misstagit sig
på min dräkt, svarade på tyska, det jag ej väl förstod,
hvad han behagade säga. Men han frågade, om jag
förstod fransyska. ”Litet,” och svarade honom på fransyska,
att jag var styrman på det svenska skeppet, som i går
inkom. Denna herre började då mycket poli admirera
min längd, och sade det vore rart se en så ung styrman,
och än mera att tala så väl fransyska, och raljerade, det
jag säkerligen hade bättre edukation, än man vanligen
finner hos sjöfolk. De kringstående, som hörde oss,
resonerade somliga på fransyska, somliga på portugisiska
öfver mig, dels favorabelt, dels narraktigt.
I detsamma kom Dickesson och svenska konsuln
Arf
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
