Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Lissabon som styrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
födsel eller karaktär hos en så respektabel herre är
rätteligen känd, lika fullt har en ovanlig offert, utan att
gora afseende pa ert raljeri, att antagas som son, så är
det öfriga en rar händelse.” — ”Ja, jag känner inom mig
något, som jag ej kan beskrifva, uti er avantage. Jag är
säker ej misstaga mig.” — ”Atminstonde kan jag
forsakra, att min bord ej vanhedrar den godhet, ni har för
mig, men om min interiör och karaktär svarar däremot,
ar en sak, som dependerar af ert jugement.”’ — ”Det
känner jag hos mig. Var god flytta i mitt hus!” —
’Efter er befallning skall jag acceptera en så generös offert,
men får jag utbedja mig ett par dagar att låta göra mig
kläder och sedan göra surprisen hos frun så mycket
större.” — Vi kommo till Bourgerins hus och herren vid ett
så charmant humör, att det surprenerade frun. Han
förde mig in till henne, men jag sökte i dag mera akta mig
och antaga en styrmans skepelse, så att frun, ehuru poli,
tycktes tvifvelaktig om min person mot i går, det
Bourgerin understödde och traiterade mig i dag mera som
styrman.
Efter måltiden gick jag hem till mitt logement, satte
mig att läsa uti La sexe galante, till dess min utlofvade
visit ankom uti en couraije, och sedan hans lakej fått
veta, att jag bodde där, kom han upp, klädd uti en superb
uniform af rödt med silfver broderadt. Efter
komplimenterna började han med de flatteusaste expressioner
reprochera mig, som ej unnade hans gelikar att blifva
kända af mig under min rätta karaktär, då hela världen
kunde se, jag ej var den jag ville föreställa. Jag tackade
honom för dess goda tanke, försäkrade det jag väl ej
vore af den ringare klassen född, men att jag fattat lust
till sjömetiern och således börjat i den grad, som
någorlunda kunde passa mig, och att ingen redelig undersåte
bör anse det för ringa, då han ämnar med tiden blifva
nyttig för staten, att ifrån de nedre grader lära
krigsmetiern. ”Jag suppoönerar er, min herre, gått samma
väg, innan ni hunnit till den uniform, ni bär, ehuru ni
ännu är ung.” —"”Ni har alldeles rätt, så bör en god
militär tillskapas, men jag får bekänna, att min börd
tilllagt mig den charge, jag innehar, utan att jag passerat
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
