- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 2. I främmande land /
205

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Genua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Masquernas besynnerlighet och min lexa ådrogo oss
en hel cirkel af spectateurer, ty hon fannt sig straxt,
excuserade, att hon gått vilse, bad om förlåtelse och på
det narraktigaste vis, med en slags innocence
försäkrade, att ehuru hon vore ung, hade hon ej ändå glömt
sin unga vackra man eller gifvit minsta anledning till
jalousie. — ”Det är väl, men jag känner bättre än du
stadens unga herrar och deras tilltagsenhet, då de råka en
stackars enfaldig bondhustru, som ser litet bättre ut än
deras besynnerliga teaterherdinnor. Nu släpper jag dig
ej mer ur ögnasiktet.”

Emellertid hade jag allt till kl. emot 9 igenom denna
min imaginerade hustru den allra artigaste dag jag
någonsin passerat, ty flera togo sig däraf tillfälle dels högt,
dels hviskande säga. mig allahanda saker, till dess jag
äntelig på befallning lämnade min moitié uti ett annat
sällskap och i det stället fullföljde min tour att komma
till marquisinnan Grimaldi. Under vägen blef jag af
tvänne mezzaros på det narraktigaste sätt attaquerad
att följa dem hem, så att deras invite kunde tagas för
reel, ty de ville föreställa flickor af teatern, men som jag
ej ville exponera mig för någon ridicule, ifall det, som
jag ock senare fannt, .skulle vara folk af condition, så
gaf jag dem en så artig moral, att de måste finna mitt
tänkesätt långt afskildt ifrån den sortens connaissanser,
ehuru de på artigaste sätt ville förleda mig och den ena
viste sig piquerad öfver min refus och bägge kvitterade
mig.

Jag följde dem på distance, till dess de gingo in uti
ett mig välbekant palais, dit jag skyndade mig efter,
och fannt dem springa uppför trappan, där jag sade, att
attrappen är misslyckad, hvaröfver både de och jag
utbrusto i fullt skratt, och jag tog min tour till Grimaldis,
dit jag var inviterad att soupera. Jag fannt nagra
masquerade betjanter, som öppnade dörrarna, men i rummen
var ej det minsta sällskap, fast kl. var redan 2/, 10. Jag

205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/2/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free