Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Secreta utskottets värfvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stryka med!” — ”Tack, gossar, för eder vänskap! Mig
är intet ondt händt.. Jag skall först äta middag, så
kommer jag till er. Ga nu vackert ut till marchen!” — Nej,
aldrig ur fläcken, förrän vi får capitainen med oss!”
Detta behagade grefvinnan så outsägeligen väl, att
hon lät bära ut 2 stora såar öl åt folket. Generalen lät
hjälpa sig fram till salsfenstret och berömde deras
tillgifvenhet för sin anförare, förmanande dem till trohet
mot konung och fädernesland.
Jag måste med grefvinnan sätta mig till bords och
i hast få litet mat, hvarunder ett ständigt ”Hans och
Hennes Nåds skål” med hurra och ”vår capitains skål”
skallade högt, men ingen djäkne vågade visa sig.
Den 27 april kommo vi till Ekesiö och den 28 till
Emmeboda. Jag var oändelig glad att utan någon
betydelig ledsamhet hafva fört denna odisciplinerade troupp
så långt och hoppades om ingen mera motgång. KI. 7
den 30 april (sannolikt äro dateringarna 27, 28 och 30
något framskjutna) var marchen här hos mig samlad,
och gick allt i ordning. Vi hade endast 2
gästgifvaregårdar i dag och tågade af. Jag for fram till Fuhr, dit
jag kom kl. 11, men förgäfves väntade jag på folket.
Jag lät Ekström sätta sig på en’häst och fara
tillbakars. Befallningsmannen skickade länsman. Ingen
marche kom. Jag blef faselig orolig. Ehrenström tog
en fjärdingsman med sig, men mötte hela trossen ett
stycke från Emmeboda. De sade, att 4 utaf våra
karlar blifvit af bönder så illa slagna, att de knappt komma
till lifs. Det öfriga folket, förbittrade öfver denna
medfart, hade vändt om och har nu 5 bönder med sig, som de
föra bakbundna.
Detta förargade mig obeskrifveligen.
Befallningsmannen, ej mindre förtörnad, att det händt i hans
fögderi, sprang ut, fick se den ena bonden och sade: ’NA§,
Gostaf, nu har du fatt det du lupit efter, din forbannade
skälm! Hvad har du gjort? Ofverfallit kronans folk.”
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
