Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En gunstlings onåd och en konungs bekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kungen, förrän de få mig utur riket. Jag har nu 3
veckor aldrig ensam fått tala vid kungen utan i närvaro
af deras spioner. Jag har ordres göra upp mina
räkningar för hela tiden, för konungens enskilda kassa, och
lämna allt till casselska cancelliet.”
Vi resonerade en liten stund öfver denna ställning.
Jag ville resa till Cedercreutz, men Stirrn bad: ”Gå först
in och halsa pa min hustru. Hon skall bli glad fa se dig
som den enda uppriktiga vän hon har.”
Det var både ledsamt och rörande att se henne lika
ömsint som hennes man. Jag började haslera, att de
borde vara glada, då intet ondt kan dem hända. Deras
affaires äro etablerade, så att de kunna skratta åt hela
världen. Hon kan få hädanefter gladare dagar, då
hennes man, skiljd vid en trägen uppvaktning, får
disponera sig sjalf. ’’Nej, adieu min nadiga, 1 dag ar det
intet roligt hos er. I morgon middag kommer jag hit
att uppvakta er i battre lynne. Da skall vi tala
fornuftigt.”
Andra morgonen kladde jag mig i min jaktuniform
och for upp i Garderoben. Kammarlakejen Billing, som
nu blifvit hofkvartermastare, hade tillforene blifvit af
mig med mindre aktning ansedd, men nu tagit en air
af favorit. Han embrasserade mig med mycken
familiarité, gratulerade till min ankomst och marquerade mig
straxt, att kammarradet var utur bradet och marskalken
som min slaktinge agde nu fullkomligen kungens
fortroende.
Jag, som fannt, huru litet han känt de förra allures
och liaisonen mellan mig och Stirrn, marquerade mycken
glädje häröfver och frågade, om han ville anmäla mig
hos H. M:t? — ”Ja, kungen har väntat er, hörde jag
marskalken säga, att få höra, huru det är med jakten på
Kungsöhrs-parquen.” — ”Just i det ämnet har jag rest
hit.” — Han gick in, och jag blef inkallad.
H. M:t frågade — med någon tvungen mine — om
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
