Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjulets historia, av Ingemar Schwalbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OR AR
Za
skada stötarna vagnen, dess last och i
längden även dess bemanning. Dessa
olägenheter göra sig emellertid gällande
först när farten överstiger ett visst vär-
de. Men denna gräns för hastigheten
ligger för dåligt fjädrade fordon så lågt,
att ett ekonomiskt utnyttjande av dem
omöjliggöres i stor utsträckning. De eko-
nomiska skälen hade kanske icke så stor
betydelse för Faraos Sportprestationer,
men ekonomiskt sett betydde det en stor
olägenhet, att antikens, och gamla tiders
vagnar även i våra egna trakter voro
dåligt eller ej alls fjädrade. Hjuldonen
fingo sålunda nöja sig med en roll, som
närmast motsvarade det grövre vverk-
tygets eller jordbruksredskapets. Kom-
munikationsmedel i egentlig bemärkelse
ända fram till modern tid voro i stället
lastdjuren, speciellt kamelerna, men
framför allt fartygen.
Detta enkla schema får möjligen kom-
pletteras på flera viktiga punkter. Det
är exempelvis troligt, att man lärde sig
ridkonsten senare än konsten att bygga
vagnar och köra. Detta hade en stor be-
tydelse för krigskonsten, ty i fältslagen
spelar hastigheten en med slagkraften
jämställd roll. = Stridsvagnsförbanden
hade i egyptiernas och assyriernas ar-
méer samma betydelse som i de krig,
vilka nu rasa. Det skall enligt vissa
forskare ha varit de krigiska herdefol-
ken från det inre Asien, som först lärde
ridkonsten. Deras lättrörliga ryttarhärar
slogo de arméer, vilka voro utrustade
med de mera tungmanövrerade och öm-
tåliga stridsvagnarna. Detta är ett in-
tressant exempel på huru utvecklingen
kan gå fram och tillbaka. Men här har
utvecklingsvågen tillbaka haft en Sväng-
ningstid på flera tusen år, och återrörel-
sen till hjulets förmån har skett först
sedan hästarna ersatts med motorer och
hjulen kompletterats med krypkedjeme-
kanismen.
Körhastighetens stora beroende av
fjädringsanordningarnas kvalitet fram-
går av följande matematiska samman-
hang:
1) Energiåtgången vid varje stöt mot
vägbanans ojämnheter är proportionell
mot hastighetens kvadrat. Totala effekt-.
åtgången vid en ojämn väg är således
proportionell mot kuben på hastigheten.
Som synes är denna effektlag densam-
ma, som gäller för gångrörelsen. En
jämförelse med de i inledningen om-
nämnda sprinterlöparnas besvärligheter
inställer sig här omedelbart. På samma
sätt som löparna av en obönhörlig na-
turlag tvingas att frammobilisera Opro-
portionerligt stora mått av ansträngnin-
gar till sina redan förut hårt spända
krafter för att uppnå obetydligt högre
hastigheter, så har även varje fordon en
av sina fjädringsmöjligheter och vägens
beskaffenhet beroende hastighetsgräns,
över vilken man exempelvis vid häst-
anspända fordon ej i längden kan kom-
ma utan att spränga dragdjuren.
Oxe bra, fartyg bättre.
0S transportåkdon ha fjädringsegen-
skaperna alltifrån äldsta tider och
inemot vara dagar varit sådana, att med
de vägar, som stått till buds, hastighe-
5 3 frn
RR HR Skr
be LINNE SLK, ps e
—
> € ARR Fa
SS 3 ICNS
==
=
——"-
Ozxvagn på Formosa. Ett primitivt for-
don som fortfarande användes på
sina håll.
ten närmast måst varit krypande. Den
mest ekonomiska drivkraften har van-
ligtvis varit oxdriften. Överallt, där man
kunnat, har man i stället anlitat den för
tyngre laster vida billigare fartygstrans-
porten. Vid inbrottet av den begynnande
industrialiseringsepoken för c:a ett och
ett halvt århundrade sedan sökte man
tillgodose det därmed stegrade trans-
portbehovet till lands med omfattande
och dyrbara kanalbyggen, särskilt för
malm- och stenkolstransporter. Kanal-
byggnadsepoken blev dock ej lång, ty
kanalerna besegrades rätt snart av hju-
let på järnvägarnas räls. Det är för
övrigt ganska betecknande, att vår store
järnvägsbyggare Nils Ericson jämte sin
berömde broder John började sin bana
som ingenjörsbiträde vid byggande av
Göta Kanal. Kanalbyggena florerade
emellertid främst i England och Frank-
rike, men även sedan det i dem nedlag-
da kapitalet avskrivits ha de ej visat sig
ekonomiskt lämpliga för annat än vissa
slag av tunga transporter. Vi bortse
härvid från djupa kanaler för oceangå-
ende fartyg samt från de unika förhål-
landen, som gälla i Holland och Belgien.
Erån Borsig-verken i Tyskland utgick för kort tid sedan det 15000 :e ånglokomotivet, avsett för stora hastigheter. Ström-
linjeformen är konsekvent genomförd. Den 11 maj 1936 företog ett av Borsig-verkens lok av denna typ en rekordfärd,
varvid den enorma hastigheten av 202 km/tim. uppnåddes.
Om man jämför det hästdragna tåget på föregående sida,
även om hjulet i stort s
Denna prestation har oss veterligt ännu icke övertrumfats.
måste man erkänna, att utvecklingen gått framåt åtskilligt,
ett knappast förändrats.
TEKNIK för ALLA 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
