Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjulets historia, av Ingemar Schwalbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OYT RER
YR tLer fdoa mV ST Vad MS in LA Tak jon Toner ATT I omr
PES
LAG
I
re
Gummiring och ex-
plosionsmotor.
Pp: det hela taget har ej den elektriska
motorn, trots att den kommit till stor
användning för traktionära ändamål,
haft någon utslagsgivande betydelse för
kommunikationerna. Detta gäller där-
emot i hög grad om en annan sentida
uppfinning, nämligen explosionsmotorn.
Vid dess framkomst i slutet av 1800-
talet upprepades vad som skett hundra
år tidigare vid ångmaskinens uppfinnan-
de: Några uppfinnare försökte använda
den nya maskinen för drift av lands-
vägsgående vagnar. Nu hade man dock
ytterligare några trumfkort på hand.
För det första är explosionsmotorn
väsentligt lättare än ångmaskinen
med dess ångpanna m. m., för det
andra hade hjulet åter börjat utvecklas
efter att ha stått stilla i utvecklingen i
bortåt hundra år efter rälshjulets upp-
komst. Man hade nämligen börjat an-
vända hjulringar av mjukt och elastiskt
gummi. Vad detta innebär förstår man
lättast vid en geometrisk betraktelse.
När en cylinder, såsom en hjulring av
järn, rullar över en plan yta: en väg,
så sker kontakten teoretiskt sett längs
en rät linje. Fig, A. Kontaktytan, som
upptager hjultrycket, blir härigenom
oändligt liten, varav följer att specifika
yttrycket blir oändligt stort. Eftersom
en vägbana består av relativt mjukt ma-
terial ger då denna efter mer eller min-
dre under belastningen, och hjulet kom-
mer att lämna ett spår efter sig i väg-
banan, vars djup beror på vägmateria-
lets fasthet. Detta betyder en effektför-
lust. Om bhjulringen är belagd med
gummi sker kontakten ej efter en linje
utan en yta av viss bredd. Fig. B.
Denna yta kan vara fullt tillräcklig för
att taga upp hjultrycket utan att någon
deformering sker av vägbanan. Ef-
fektförlusterna minskas således och
hjulet rullar lättare. Härtill kom-
mer att mindre stenar och dylikt mo-
mentant intryckas i gummit, så att hju-
let ej lyftes och sättes i vibrationer för
alla sådana små hinder, utan rullar
fram lugnt och tyst överallt, där en
gammaldags hjulring av järn skulle ha
slamrat oerhört och vållat stort rull-
ningsmotstånd. Hastighetsgränsen för-
skjutes alltså uppåt ett bra stycke. När
bilismens pionjärer sålunda försökte kö-
ra sina vagnar med massiva gummi-
ringar, kunde de verkligen uppnå så sto-
ro hastigheter, att motorernas möjlig-
heter fingo tillfälle att göra sig gäl-
lande.
Bilkonstruktörerna utnyttjade i bör-
jan framför allt erfarenheterna från Cy-
keltekniken, där utvecklingen då hade
nått ganska långt. Inom bilvärlden tve-
kade man dock länge nog att utnyttja
det senaste framsteget inom cykeltekni-
Att åka diligens var inte enbart nöjsamt, vilket torde framgå av denna bild,
en teckning av en samtida konstnär.
Men ekipaget ser onekligen ganska triv-
samt ut — på avstånd.
ken, nämligen den pneumatiska gummi-
ringen, i tro att denna ej skulle tåla de
höga hjultrycken. Man gjorde. dock för-
sök därmed och fann till en början dels
sina farhågor bekräftade, nämligen att
luftgummiringarna ej skulle tåla längre
körningar utan punkteringar, dels att
den teoretiska hastighetsgräns, varmed
vi här laborerat, flyttades upp till rent
av svindlande värden. Denna oerhörda
fördel var så lockande, att man ägnade
alla krafter åt att framställa hållbara
gummiringar, vilket lyckats så väl, att
bilismen kunnat växa ut till den ekono-
miska världsfaktor den nu är. Det pneu-
matiska bilgummihjulet betecknar inom
”hjultekniken” ett i storleksordningen
med järnvägshjulet jämställt framsteg.
Gummihjulringstekniken innebär emel-
lertid ett så intressant studium, att den
förtjänar ett särskilt kapitel.
Bli landsvägarna obe-
hövliga ?
gun avslutning skoia vi anknyta till
vad som i inledningen : nämndes om
hjulets ofullkomlighet, när det gäller att
taga sig fram i terrängen. De senaste
årens utveckling synes nämligen antyda,
att en fri och obunden rörelse överallt
på jordytan icke är någon utopisk dröm.
Krypkedjemekanismen är nämligen ett
komplement till hjulet, som åstadkom-
mer en hög grad av framkomlighet tack
vare att specifika yttrycket kan hållas
lågt med den stora yta, som krypbanden
representera. Trots detta äro fortfaran-
de stridsvagnarna och traktorerna de
enda, där man har råd att tillgodogöra
sig den dyrbara och komplicerade me-
kanismen.
Kanske skall dock småningom en så
stor förenkling ske, att man mera all-
mänt kan tillgodogöra sig detta fram-
steg, så att man lika lätt och obehindrat
styr ut sin vagn över ängar och skogs-
marker, som man nu styr ut med sin
motorbåt över fjärdarna. I så fall kan
man skönja huvuddragen av en utveck-
ling mot allt dyrbarare och mera inveck-
lade fordon men i stället allt enklare och
till slut obefintliga vägar. I betraktande
av, att bilismen övertagit en stor del av
järnvägstrafikens forna arbetsområde
skulle man för fordonens del kunna be-
teckna utvecklingen på följande sätt:
Hjulring av stål —Pneumatisk gummi-
ring—Krypkedja.
Och för vägtekniken:
Järnväg—Landsväg—Obanad väg.
ff FE
LÄ NÄSTA
Å VECK AA:
JORDENS RIKEDOMAR
FRÅN LUFTEN
av
per MARTIN
>
TEKNIK för ALLA 7
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
