OYT RER YR tLer fdoa mV ST Vad MS in LA Tak jon Toner ATT I omr PES LAG I re Gummiring och ex- plosionsmotor. Pp: det hela taget har ej den elektriska motorn, trots att den kommit till stor användning för traktionära ändamål, haft någon utslagsgivande betydelse för kommunikationerna. Detta gäller där- emot i hög grad om en annan sentida uppfinning, nämligen explosionsmotorn. Vid dess framkomst i slutet av 1800- talet upprepades vad som skett hundra år tidigare vid ångmaskinens uppfinnan- de: Några uppfinnare försökte använda den nya maskinen för drift av lands- vägsgående vagnar. Nu hade man dock ytterligare några trumfkort på hand. För det första är explosionsmotorn väsentligt lättare än ångmaskinen med dess ångpanna m. m., för det andra hade hjulet åter börjat utvecklas efter att ha stått stilla i utvecklingen i bortåt hundra år efter rälshjulets upp- komst. Man hade nämligen börjat an- vända hjulringar av mjukt och elastiskt gummi. Vad detta innebär förstår man lättast vid en geometrisk betraktelse. När en cylinder, såsom en hjulring av järn, rullar över en plan yta: en väg, så sker kontakten teoretiskt sett längs en rät linje. Fig, A. Kontaktytan, som upptager hjultrycket, blir härigenom oändligt liten, varav följer att specifika yttrycket blir oändligt stort. Eftersom en vägbana består av relativt mjukt ma- terial ger då denna efter mer eller min- dre under belastningen, och hjulet kom- mer att lämna ett spår efter sig i väg- banan, vars djup beror på vägmateria- lets fasthet. Detta betyder en effektför- lust. Om bhjulringen är belagd med gummi sker kontakten ej efter en linje utan en yta av viss bredd. Fig. B. Denna yta kan vara fullt tillräcklig för att taga upp hjultrycket utan att någon deformering sker av vägbanan. Ef- fektförlusterna minskas således och hjulet rullar lättare. Härtill kom- mer att mindre stenar och dylikt mo- mentant intryckas i gummit, så att hju- let ej lyftes och sättes i vibrationer för alla sådana små hinder, utan rullar fram lugnt och tyst överallt, där en gammaldags hjulring av järn skulle ha slamrat oerhört och vållat stort rull- ningsmotstånd. Hastighetsgränsen för- skjutes alltså uppåt ett bra stycke. När bilismens pionjärer sålunda försökte kö- ra sina vagnar med massiva gummi- ringar, kunde de verkligen uppnå så sto- ro hastigheter, att motorernas möjlig- heter fingo tillfälle att göra sig gäl- lande. Bilkonstruktörerna utnyttjade i bör- jan framför allt erfarenheterna från Cy- keltekniken, där utvecklingen då hade nått ganska långt. Inom bilvärlden tve- kade man dock länge nog att utnyttja det senaste framsteget inom cykeltekni- Att åka diligens var inte enbart nöjsamt, vilket torde framgå av denna bild, en teckning av en samtida konstnär. Men ekipaget ser onekligen ganska triv- samt ut — på avstånd. ken, nämligen den pneumatiska gummi- ringen, i tro att denna ej skulle tåla de höga hjultrycken. Man gjorde. dock för- sök därmed och fann till en början dels sina farhågor bekräftade, nämligen att luftgummiringarna ej skulle tåla längre körningar utan punkteringar, dels att den teoretiska hastighetsgräns, varmed vi här laborerat, flyttades upp till rent av svindlande värden. Denna oerhörda fördel var så lockande, att man ägnade alla krafter åt att framställa hållbara gummiringar, vilket lyckats så väl, att bilismen kunnat växa ut till den ekono- miska världsfaktor den nu är. Det pneu- matiska bilgummihjulet betecknar inom ”hjultekniken” ett i storleksordningen med järnvägshjulet jämställt framsteg. Gummihjulringstekniken innebär emel- lertid ett så intressant studium, att den förtjänar ett särskilt kapitel. Bli landsvägarna obe- hövliga ? gun avslutning skoia vi anknyta till vad som i inledningen : nämndes om hjulets ofullkomlighet, när det gäller att taga sig fram i terrängen. De senaste årens utveckling synes nämligen antyda, att en fri och obunden rörelse överallt på jordytan icke är någon utopisk dröm. Krypkedjemekanismen är nämligen ett komplement till hjulet, som åstadkom- mer en hög grad av framkomlighet tack vare att specifika yttrycket kan hållas lågt med den stora yta, som krypbanden representera. Trots detta äro fortfaran- de stridsvagnarna och traktorerna de enda, där man har råd att tillgodogöra sig den dyrbara och komplicerade me- kanismen. Kanske skall dock småningom en så stor förenkling ske, att man mera all- mänt kan tillgodogöra sig detta fram- steg, så att man lika lätt och obehindrat styr ut sin vagn över ängar och skogs- marker, som man nu styr ut med sin motorbåt över fjärdarna. I så fall kan man skönja huvuddragen av en utveck- ling mot allt dyrbarare och mera inveck- lade fordon men i stället allt enklare och till slut obefintliga vägar. I betraktande av, att bilismen övertagit en stor del av järnvägstrafikens forna arbetsområde skulle man för fordonens del kunna be- teckna utvecklingen på följande sätt: Hjulring av stål —Pneumatisk gummi- ring—Krypkedja. Och för vägtekniken: Järnväg—Landsväg—Obanad väg. ff FE LÄ NÄSTA Å VECK AA: JORDENS RIKEDOMAR FRÅN LUFTEN av per MARTIN > TEKNIK för ALLA 7 J