Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förloppet af ännu ett års kärlek och förtroende, kunde jag ej afhålla
mig från att fråga huru länge de båda varit ett.
»Sannerligen George,» sade den goda gamla frun, »borde du
icke hafva mera grannlagenhet än att göra sådana frågor.»
Men hennes man svarade:
»Åh det är väl bortåt en trettio år. Sjelf har jag väl nu
snart varit gift i ett halft sekel.»
»Huru — ni vill väl inte säga —» inföll jag tvekande.
»Jo visst,» afbröt han. »Jo visst vill jag det. Charlotte,
hoppas jag, har varit min hustru allt för länge, för att numera
vara svartsjuk på hvarken Kate eller Mary; men jag älskade dem
på deras tid nästan lika innerligt som jag älskar henne.
Charlotte,» tillade han, vändande sig emot henne, der hon satt i den
gamla karmstolen, »du har ju ingenting emot om jag berättar
George om mina båda andra hustrur, eller hur?»
»Mary må du gerna tala om efter du så vill,» svarade hon,
»men jag ber dig, gå öfver den der unga Kates historia så flygtigt
som möjligt.»
Och jag tyckte mig verkligen märka, att en fin rodnad spred
sig öfver hennes gamla älskliga anlete, medan hon talade.
»Det är väl något mindre än ett halft sekel sedan,» begynte
han, »som jag första gången satte foten inom vårt vackra
Devonshire. Jag kom ned på en kort tids ledighet från London en
sommar för att fiska och hade med mig, utom mina metdon, en
kappsäck med mina kläder och omkring tjugofem pund i guld,
som utgjorde hela beloppet af mina sparpenningar. Jag var då
för tiden yngste bokhållaren i ett mindre bankirhus, med
hundratjugo punds årlig lön och ungefär så mycken utsigt att en dag bli
min egen, som du min käre extra-ordinarie, att bli förste
embetsman i verket. Från vindsfönstren deruppe, skulle jag kunna visa
dig arrendegården, der jag skaffat mig logis för metningstiden, och
en gång skall du också få se den. Det är en stor simpel
byggning, med en massiv portik af sten och tvenne höga stentrappor,
som utifrån leda till de öfre rummen. På ena sidan var
ladugården med stora lador, öppna stall för kreaturen och höns och svin
i mängd, allt vittnande om trefligt öfverflöd, om ock ej så fint
och väl hållet, som nutiden måhända fordrar. På andra sidan
hade man ciderpressarne och der bortom fruktträdgårdarne med
lofvande frukt och blom, som spred sin ljufva vällukt med vinden.
Åt baksidan af huset var ännu en trädgård, äfven den till stor del
planterad med fruktträd, hvilkas blommande kronor hvälfde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
